Politiska principer bortom ideologierna
Har följt en del diskussioner om Israel-Palestina ett tag. Främst angående palestinas rätt att försvara sig och den moraliska rätten att då använda sig våldsmetoder.
Det hela verkar handla om frågan huruvida ändamålen helgar medlen. Kommunister verkar mena att ändamålen helgar medlen medan liberaler är av motsatt åsikt.
Jag köper liberalernas resonemang. jag tycker inte att ett illdåd kan rättfärdigas av ett tidigare illdåd. mord på oskyldiga är alltid mord på oskyldiga. ändamålen helgar inte medlen.
Dock hänger jag inte riktigt med i svängarna när man kommer till Irak-frågan. Här verkar en del liberaler faktiskt försvara kriget och därmed anser man att ändamålen helgar medlen i Irak men inte i Israel-Palestina.
Är det så att man varken ur ett liberalt eller kommunistiskt perspektiv kan komma ifrån att det finns situationer där devisen "ändamålen helgar medlen" faktiskt kan försvaras?
Vad är i så fall kriterierna för att dessa situationer skall bedömas på det ena eller andra sättet och varför skiljer de sig åt mellan ideologierna?
Det hela verkar handla om frågan huruvida ändamålen helgar medlen. Kommunister verkar mena att ändamålen helgar medlen medan liberaler är av motsatt åsikt.
Jag köper liberalernas resonemang. jag tycker inte att ett illdåd kan rättfärdigas av ett tidigare illdåd. mord på oskyldiga är alltid mord på oskyldiga. ändamålen helgar inte medlen.
Dock hänger jag inte riktigt med i svängarna när man kommer till Irak-frågan. Här verkar en del liberaler faktiskt försvara kriget och därmed anser man att ändamålen helgar medlen i Irak men inte i Israel-Palestina.
Är det så att man varken ur ett liberalt eller kommunistiskt perspektiv kan komma ifrån att det finns situationer där devisen "ändamålen helgar medlen" faktiskt kan försvaras?
Vad är i så fall kriterierna för att dessa situationer skall bedömas på det ena eller andra sättet och varför skiljer de sig åt mellan ideologierna?
Mitt samhälle är ett tvångssamhälle
Klippt, skuret och inspirerat från Doktor Kosmos "Vill ni ha det som i Sovjet eller vaddå?"
Jag ska berätta för er om tvång.
Det finns många som inte gillar tvång.
Arbetsgivaren vill inte tvingas att betala samma lön till Johanna som till Johan.
von Knorring vill inte tvingas att gå i samma skola som Ali Alkali.
Storföretaget vill inte tvingas dela med sig av sina vinster.
Fabriksägaren vill inte tvingas låta sina anställda bestämma över sin arbetsplats.
Prästen vill inte tvingas att viga Bertil och Sture.
Hyresvärden vill inte tvingas att hyra ut till familjen Mombasa.
Tomatodlaren vill inte tvingas sluta spruta gift.
Det finns många som inte gillar tvång.
Mitt idealsamhälle är ett tvångssamhälle.
Frågor på det?
Jag ska berätta för er om tvång.
Det finns många som inte gillar tvång.
Arbetsgivaren vill inte tvingas att betala samma lön till Johanna som till Johan.
von Knorring vill inte tvingas att gå i samma skola som Ali Alkali.
Storföretaget vill inte tvingas dela med sig av sina vinster.
Fabriksägaren vill inte tvingas låta sina anställda bestämma över sin arbetsplats.
Prästen vill inte tvingas att viga Bertil och Sture.
Hyresvärden vill inte tvingas att hyra ut till familjen Mombasa.
Tomatodlaren vill inte tvingas sluta spruta gift.
Det finns många som inte gillar tvång.
Mitt idealsamhälle är ett tvångssamhälle.
Frågor på det?
Globaliseringsteori
Läser Fred- och konfliktforskaren Hans Abrahamssons bok "Det gyllene tillfället". Abrahamsson presenterar en inspirerande syn på globaliseringen som en "dubbel rörelse".
Baserad på Karl Polanyis tankar om de stora rörelserna ser Abrahamsson en första globaliseringsrörelse dominerad av marknadskrafterna. Denna rörelse skapar dominerande tankesätt världen över, såväl ekonomiskt, socialt, politiskt som kulturellt. Den skapar också länkar och nätverk som binder människor världen över samman alltmer.
Den första rörelsens brister har givit upphov till en andra rörelse, en motrörelse som ifrågasätter den första rörelsens dominerande tankesätt och visar på alternativ. Här finns den globala rättviserörelsen, krigsmotståndarna, etc etc.
Styrkan i dessa respektive rörelser utvecklas och vi får utifrån detta förutsättningarna för att organisera det globala samhället.
Ska vi kalla det ny-marxism? För visst är det den hegelska dialektiken som spökar i bakgrunden?
Tes + antites = syntes
Hursomhelst är det ett spännande perspektiv att använda när man tar sig en titt på hur världen utvecklar sig.
Baserad på Karl Polanyis tankar om de stora rörelserna ser Abrahamsson en första globaliseringsrörelse dominerad av marknadskrafterna. Denna rörelse skapar dominerande tankesätt världen över, såväl ekonomiskt, socialt, politiskt som kulturellt. Den skapar också länkar och nätverk som binder människor världen över samman alltmer.
Den första rörelsens brister har givit upphov till en andra rörelse, en motrörelse som ifrågasätter den första rörelsens dominerande tankesätt och visar på alternativ. Här finns den globala rättviserörelsen, krigsmotståndarna, etc etc.
Styrkan i dessa respektive rörelser utvecklas och vi får utifrån detta förutsättningarna för att organisera det globala samhället.
Ska vi kalla det ny-marxism? För visst är det den hegelska dialektiken som spökar i bakgrunden?
Tes + antites = syntes
Hursomhelst är det ett spännande perspektiv att använda när man tar sig en titt på hur världen utvecklar sig.
Halabjamassakern överdriven?
Nu ska Saddam Hussein slutligen ställas inför rätta för Halabjamassakern 1988. Det ska bli väldigt intressant att se hur bevisföringen kommer gå och vilka som kommer att häva vad.
Det något ironiska är att Saddam Hussein kan komma att ta stöd av amerikansk underättelsetjänst som ju faktiskt har hävdat att det var iranierna som var skyldiga till att ha skjutit in den gas som dödade de civila i Halabja. Ja, det har faktiskt lagts fram en del bevis från amerikanskt underrättelsetjänst för att det var iranierna som faktiskt gasade ihjäl kurderna. Detta skedde väl dock innan Saddam förvandlades från polare till fiende nummer 1 på listan.
Bör väl poängtera att jag inte är intresserad av att försvara Saddam Hussein i sak, jag är intresserd av att se hur de amerikanska ställningstagandena kommer att hålla nu när strålkastaren skänker lite ljus åt historien.
Ytterligare intressant om Halabjamassakern är dödstalet. Överallt, ända sedan de där vidriga nätterna i norra Irak 1988, har det stått att läsa att 5 000 civila kurder fick sätta livet till. Överallt.
Det något ironiska är att Saddam Hussein kan komma att ta stöd av amerikansk underättelsetjänst som ju faktiskt har hävdat att det var iranierna som var skyldiga till att ha skjutit in den gas som dödade de civila i Halabja. Ja, det har faktiskt lagts fram en del bevis från amerikanskt underrättelsetjänst för att det var iranierna som faktiskt gasade ihjäl kurderna. Detta skedde väl dock innan Saddam förvandlades från polare till fiende nummer 1 på listan.
Bör väl poängtera att jag inte är intresserad av att försvara Saddam Hussein i sak, jag är intresserd av att se hur de amerikanska ställningstagandena kommer att hålla nu när strålkastaren skänker lite ljus åt historien.
Ytterligare intressant om Halabjamassakern är dödstalet. Överallt, ända sedan de där vidriga nätterna i norra Irak 1988, har det stått att läsa att 5 000 civila kurder fick sätta livet till. Överallt.
Fram till oktober 2002. Då hävdar CIA (av alla!) i en rapport att det inte var 5 000 som dog. Istället beräknar man Approximate casualties till "hundreds".
Det skall bli väldigt intressant att se vilka siffror man kommer att använda i rättegången.
Det skall bli väldigt intressant att se vilka siffror man kommer att använda i rättegången.
Gud har övergivit de arbetslösa
Ja, någon annan slutsats går inte att dra av den analys jag och min vördade co-worker, fil. kand. H. Holgersson, har gjort av SOM-institutets rikstäckande undersökning år 2000.
Vi tar det från början. Ca 90% av Sveriges befolkning är nöjda eller mycket nöjda med sina liv i allmänhet. En upptäckt som kanske inte kommer att leda till paradigmskifte i samma grad som ovan nämnda slutsats är att denna livsnöjdhet tenderar att samvariera med arbetslöshetslängden.
Av de som varit arbetslösa 6 månader eller mer är livsnöjdheten 71% jämfört med korttidsarbetslösa 88% och icke arbetslösa som har en livsnöjdhet på 93%. Ju längre arbetslöshet desto mindre livsnöjdhet.
Men när vi för in ytterligare en central variabel ser vi att, och detta är det intressanta, ju högre grad av religiositet bland de arbetslösa, desto mindre livsnöjdhet.
Vi tar det ytterligare ett steg och går till själva grunden, kvintessensen av den västerländska civilisationens existensiella förutsättning och tankevärld. Här visar det sig att den protestantiska etikens dyrkan av det skötsamma och plikttrogna arbetet lägger ytterligare ett ok på de arma arbetlösas axlar. Om de är religiösa.
Bland långtidsarbetslösa icke-troende är livsnöjdheten dryga 73% medan den hos långtidsarbetslösa troende är 55%. Men även bland de icke arbetslösa är livsnöjdheten större hos mindre religiösa människor.
Slutsatser:
Vi tar det från början. Ca 90% av Sveriges befolkning är nöjda eller mycket nöjda med sina liv i allmänhet. En upptäckt som kanske inte kommer att leda till paradigmskifte i samma grad som ovan nämnda slutsats är att denna livsnöjdhet tenderar att samvariera med arbetslöshetslängden.
Av de som varit arbetslösa 6 månader eller mer är livsnöjdheten 71% jämfört med korttidsarbetslösa 88% och icke arbetslösa som har en livsnöjdhet på 93%. Ju längre arbetslöshet desto mindre livsnöjdhet.
Men när vi för in ytterligare en central variabel ser vi att, och detta är det intressanta, ju högre grad av religiositet bland de arbetslösa, desto mindre livsnöjdhet.
Vi tar det ytterligare ett steg och går till själva grunden, kvintessensen av den västerländska civilisationens existensiella förutsättning och tankevärld. Här visar det sig att den protestantiska etikens dyrkan av det skötsamma och plikttrogna arbetet lägger ytterligare ett ok på de arma arbetlösas axlar. Om de är religiösa.
Bland långtidsarbetslösa icke-troende är livsnöjdheten dryga 73% medan den hos långtidsarbetslösa troende är 55%. Men även bland de icke arbetslösa är livsnöjdheten större hos mindre religiösa människor.
Slutsatser:
- Det finns ingen tröst hos Gud för de arbetslösa. Gud har sannerligen övergett denna grupp.
- Livsnöjdheten minskar ju mer religiös man är.
- Det finns således ingen anledning alls att rösta på Kristdemokraterna i höstens riksdagsval.
