Peter LeMarc har oralsex
Den kanske viktigaste samhällsfrågan under det senaste åren har alldeles fallit i glömska. Människans ryggradsreflexer, hennes inbyggda självförsvar mot livshotande faror har gjort att saken helt enkelt raderats ur det svenska kollektivets minne. För visst har den gäckat den svenska befolkningen i åratal nu?
Peter LeMarcs beskrivning av oralsex alltså. För ett par år sedan, i låten Skönt att finnas till , plitade han ner de odödliga raderna:
På hennes hud fanns stigar bara jag fick beträda
En smal, blå åder i hennes liljevita lår
Min tunga gick längs hennes oupptäckta vägar
Mot en vallmoröd planta, som låg gömd i ett snår
Hur kan det vackraste bli det fulaste? Hur kan det skönaste bli det äckligaste? Kan du förklara det LeMarc? Generellt sett är det nog ingen enkel sak det där med sex i poesi och litteratur, men såna här omskrivningar får det ju att vända sig i magen.
Ett annat exempel från Ulf Lundells Jag går på promenaden:
...och Louise hon öppnar bladen på blomman som hon fått av Gud.
Ja, vilken blomma trodde ni det handlade om?
Å andra sidan har vi väl fått nog av "fuktiga grottor" och "styva lemmar" också. Om inte, så läs Grottbjörnens folk. Du kommer aldrig kunna tänka på grottor i vanlig mening igen.
Har ni läst Björn Ranelid någon gång? Jag skummade hans "Kvinnan är första könet" för längesedan. Ranelid beskriver i sin barndomskildring hur han "pippade" fyrtioåriga Greta Ribe. Galningen ”slickade och kysste hennes kissimurra i timmar”.
Kissimurra? Vallmoröd planta? Va fan...
Det måste gå att straffa folk för sånt här! En oralsexpoesibalk eller nåt?
Intressanta inlägg om: Ulf Lundell, oralsex, sex, kultur, Peter LeMarc, musik, poesi, Björn ranelid,
Peter LeMarcs beskrivning av oralsex alltså. För ett par år sedan, i låten Skönt att finnas till , plitade han ner de odödliga raderna:
På hennes hud fanns stigar bara jag fick beträda
En smal, blå åder i hennes liljevita lår
Min tunga gick längs hennes oupptäckta vägar
Mot en vallmoröd planta, som låg gömd i ett snår
Hur kan det vackraste bli det fulaste? Hur kan det skönaste bli det äckligaste? Kan du förklara det LeMarc? Generellt sett är det nog ingen enkel sak det där med sex i poesi och litteratur, men såna här omskrivningar får det ju att vända sig i magen.
Ett annat exempel från Ulf Lundells Jag går på promenaden:
...och Louise hon öppnar bladen på blomman som hon fått av Gud.
Ja, vilken blomma trodde ni det handlade om?
Å andra sidan har vi väl fått nog av "fuktiga grottor" och "styva lemmar" också. Om inte, så läs Grottbjörnens folk. Du kommer aldrig kunna tänka på grottor i vanlig mening igen.
Har ni läst Björn Ranelid någon gång? Jag skummade hans "Kvinnan är första könet" för längesedan. Ranelid beskriver i sin barndomskildring hur han "pippade" fyrtioåriga Greta Ribe. Galningen ”slickade och kysste hennes kissimurra i timmar”.
Kissimurra? Vallmoröd planta? Va fan...
Det måste gå att straffa folk för sånt här! En oralsexpoesibalk eller nåt?
Intressanta inlägg om: Ulf Lundell, oralsex, sex, kultur, Peter LeMarc, musik, poesi, Björn ranelid,
Storstrejk i Göteborg!
Göteborg kommuns korkat höga planhyror får nu sin naturliga följd. På ett möte nyligen klubbade 19 fotbollsföreningar ett beslut om planstrejk i två veckor, fr.o.m. 29 januari. Man rekommenderar samtliga 100 föreningar i Göteborg att göra detsamma. Planer finns också för en större endagsmanifestation där föreningarna vill engagera ungdomar och ledare i en stor demonstration.
Förening efter förening vittnar om att de helt enkelt inte har råd att betala hyrorna som kommunen kräver. Det är helt enkelt omöjligt att organisera någon verksamhet under sådana premisser. Taxorna för en träningstid ligger ligger idag på 320 kr för seniorer och 250 kr för ungdomar. Fotbollsföreningarna talar om att de vill ha sänkta taxor till omkring 130 och 80 kr istället.
De små föreningarna klarar helt enkelt inte av att ta hand om ungdomarna när det kostar då mycket som det gör. Istället tvingas man att skjuta medlemsavgifterna i höjden, och om kommunen inte tar sitt förnuft till fånga så kommer snart också fotboll vara en idrott reserverad för de välbeställda.
Ser inte politikerna hur mycket bra de små idella idrottsföreningarna uträttar i samhället? Ibland verkar det nästan som om politikerna vill att ungarna ska springa runt på stan istället. Hur kan kommunen agera så här? Eller rättare sagt undgå att agera. Det övergår mitt förstånd.
Nåja, agerat har kommunen faktiskt gjort. De har arrangerat en "gala" för Göteborgs idrottsledare i Scandinavium. Kostnad 1,5 miljoner. Det är många träningstimmar det....
Intressanta bloggar om: sport, idrott, fotboll, ungdomsidrott, samhälle, politik, göteborgs kommun, strejk
Förening efter förening vittnar om att de helt enkelt inte har råd att betala hyrorna som kommunen kräver. Det är helt enkelt omöjligt att organisera någon verksamhet under sådana premisser. Taxorna för en träningstid ligger ligger idag på 320 kr för seniorer och 250 kr för ungdomar. Fotbollsföreningarna talar om att de vill ha sänkta taxor till omkring 130 och 80 kr istället.
De små föreningarna klarar helt enkelt inte av att ta hand om ungdomarna när det kostar då mycket som det gör. Istället tvingas man att skjuta medlemsavgifterna i höjden, och om kommunen inte tar sitt förnuft till fånga så kommer snart också fotboll vara en idrott reserverad för de välbeställda.
Ser inte politikerna hur mycket bra de små idella idrottsföreningarna uträttar i samhället? Ibland verkar det nästan som om politikerna vill att ungarna ska springa runt på stan istället. Hur kan kommunen agera så här? Eller rättare sagt undgå att agera. Det övergår mitt förstånd.
Nåja, agerat har kommunen faktiskt gjort. De har arrangerat en "gala" för Göteborgs idrottsledare i Scandinavium. Kostnad 1,5 miljoner. Det är många träningstimmar det....
Intressanta bloggar om: sport, idrott, fotboll, ungdomsidrott, samhälle, politik, göteborgs kommun, strejk
Globaliseringen är finito
Jag framlade en ganska eurocentrisk bild av globaliseringen i mitt senaste inlägg. I kommentarerna påpekar Anna att det finns risk för att när vi ”alltmer flyttar fokus från den nationella representativa demokratin så "tappar" vi de stater som fortfarande inte upplevt en konsoliderad statlig demokrati.” Det är givetvis ett viktigt påpekande att globaliseringen inte alls är lika tydlig överallt.
Hon påpekar dessutom att det positiva med globaliseringen långt ifrån kommit alla till del och att det dessutom finns uppenbara fallgropar i den grund varpå globaliseringen vilar. T.ex kommer vi snart att drabbas av dilemmat att flygtrafiken är alltför miljöförstörande för att kunna användas i så stor utsträckning som den gör. Kommer globaliseringen att stagnera i ett sådant perspektiv?
Det finns de som menar att globaliseringen inte alls är så omfattande som vi ibland kan tro och att den inte alls accelererar utan att den tvärtom är på väg att stagnera. Sociologiprofessorn Walden Bello menar att det trots allt är så att den internationella ekonomin är en samling nationella ekonomier, och även om de är beroende av varandra så är det fortfarande inhemska, nationella, hänsyn som styr dess dynamik.
De senaste åren har interventioner i ekonomin varit skillnaden mellan utveckling och underutveckling hävdar Bello och nämner Malaysia som ett exempel. Dessutom strävar nyindustrialiserade länder efter en ökad nationell självständighet genom att betala av lån i förväg till t.ex. IMF.
Till detta hör givetvis att såväl EU som USA är två notoriska protektionismförespråkare. Inte heller i den rika västvärlden finns intresset av att släppa globalisering och frihandel alldeles för nära sig. Detta har givetvis ekonomiska motiv, men grundar sig i botten på möjligheten att behålla makten inom den egna nationen/sfären.
Motståndet mot globaliseringen finns således i upplevelsen av att makten försvinner från de institutioner vi är vana att ha den i. Det motståndet verkar finnas såväl i nord och väst som i syd och öst. Nej, globaliseringen är givetvis inte finito, men det är viktigt att få med detta perspektivet också.
Intressanta inlägg om: globalisering, ekonomi, demokrati, politik, walden bello, EU, USA, IMF
Hon påpekar dessutom att det positiva med globaliseringen långt ifrån kommit alla till del och att det dessutom finns uppenbara fallgropar i den grund varpå globaliseringen vilar. T.ex kommer vi snart att drabbas av dilemmat att flygtrafiken är alltför miljöförstörande för att kunna användas i så stor utsträckning som den gör. Kommer globaliseringen att stagnera i ett sådant perspektiv?
Det finns de som menar att globaliseringen inte alls är så omfattande som vi ibland kan tro och att den inte alls accelererar utan att den tvärtom är på väg att stagnera. Sociologiprofessorn Walden Bello menar att det trots allt är så att den internationella ekonomin är en samling nationella ekonomier, och även om de är beroende av varandra så är det fortfarande inhemska, nationella, hänsyn som styr dess dynamik.
De senaste åren har interventioner i ekonomin varit skillnaden mellan utveckling och underutveckling hävdar Bello och nämner Malaysia som ett exempel. Dessutom strävar nyindustrialiserade länder efter en ökad nationell självständighet genom att betala av lån i förväg till t.ex. IMF.
Till detta hör givetvis att såväl EU som USA är två notoriska protektionismförespråkare. Inte heller i den rika västvärlden finns intresset av att släppa globalisering och frihandel alldeles för nära sig. Detta har givetvis ekonomiska motiv, men grundar sig i botten på möjligheten att behålla makten inom den egna nationen/sfären.
Motståndet mot globaliseringen finns således i upplevelsen av att makten försvinner från de institutioner vi är vana att ha den i. Det motståndet verkar finnas såväl i nord och väst som i syd och öst. Nej, globaliseringen är givetvis inte finito, men det är viktigt att få med detta perspektivet också.
Intressanta inlägg om: globalisering, ekonomi, demokrati, politik, walden bello, EU, USA, IMF
Demokratiska paradigm i nationalstatserans skymning
I Europa upplever vi idag hur globaliseringen tär på nationalstaternas betydelse, såväl kulturellt, socialt som politiskt och ekonomiskt. Vi är inte längre lika starkt sammanlänkade med vårt födelseland. I det perspektiv att vi faktiskt vill kasta nationalstaterna på historiens sophög så är det givetvis bra, men vi kämpar fortfarande med att finna former för hur det kan fungera på ett önskvärt sätt. För det är ju ofrånkomligen så att det i de borttynande nationalstaterna sitter något väldigt viktigt fasthäftat, nämligen den representativa demokratin, så som vi känt den under åtminstone 1900-talet.
För att få lite perspektiv på demokrati är det lämpligt att ta en historisk återblick. Om det går att göra en "demokratins historiska utvecklingsprocess" så skulle den kanske ta sin början med direktdemokratin i de grekiska stadstaterna och via de storskaliga indirekta, representativa demokratierna hamna i dagens transnationella demokrati i Europa (mer om "demokratin" i EU nedan, bara lugn). Vilket påminner oss om vad statsvetaren Robert Dahl skrev:
Alltså, de gamla grekerna hade säkerligen tyckt att vårt tids representativa demokratiska system vart tämligen odemokratiskt. Demokratin förändras.
Argumenten för att vår "transnationella demokrati" (aka EU) har stora demokratiska underskott är många, men samtidigt ofta grundade i en syn att demokratin hör nationalstaten till. Men lets face it, nationalstaten kommer sannolikt att vara passé. Därför behövs helt enkelt en ny demokratisk ordning. Kanske kan sägas att vi (Europa) befinner oss mellan två demokratiska ordningar. Mellan den representativa demokratin inom ramen för nationalstaten och en ny demokratisk ordning i en globaliserad värld.
Och nu, till den exalterande teoretiska kopplingen. För att tala med vetenskapsteoretikern Thomas Kuhns begrepp så kan vi säga att vi befinner oss mellan två demokratiska paradigm. Ja, en ofta motiverad men sällan ställd fråga; vad är problemet? Jo, problemet är helt enkelt att olika paradigm inte är kompatibla med varandra. Paradigmen är inkommensurabla med Kuhns språk. Vad betyder då detta för demokratin?
Jo, resultatet kan således bli att mellanläget, som vi rimligen kan sägas befinna oss i nu, mellan dessa två demokratiska paradigm inte lever upp till kriterierna för den representativa demokratin inom ramen för nationalstaten. Men, det lever inte heller upp till den nya form av demokrati vi kan förvänta oss i en globaliserad värld.
Inte konstigt att folk är frustrerade!
F.ö. är detta inläggs rubrik den vackraste jag skrivit. Visualisera....ser ni tavlan? ;)
Intressanta bloggar om: demokrati, thomas kuhn, EU, politik, samhälle, paradigm, nationalstater, globalisering, robert dahl
För att få lite perspektiv på demokrati är det lämpligt att ta en historisk återblick. Om det går att göra en "demokratins historiska utvecklingsprocess" så skulle den kanske ta sin början med direktdemokratin i de grekiska stadstaterna och via de storskaliga indirekta, representativa demokratierna hamna i dagens transnationella demokrati i Europa (mer om "demokratin" i EU nedan, bara lugn). Vilket påminner oss om vad statsvetaren Robert Dahl skrev:
"Whatever form i takes, the democrazy of our succecors will not and cannot be the democrazy of our predecessors"
Alltså, de gamla grekerna hade säkerligen tyckt att vårt tids representativa demokratiska system vart tämligen odemokratiskt. Demokratin förändras.
Argumenten för att vår "transnationella demokrati" (aka EU) har stora demokratiska underskott är många, men samtidigt ofta grundade i en syn att demokratin hör nationalstaten till. Men lets face it, nationalstaten kommer sannolikt att vara passé. Därför behövs helt enkelt en ny demokratisk ordning. Kanske kan sägas att vi (Europa) befinner oss mellan två demokratiska ordningar. Mellan den representativa demokratin inom ramen för nationalstaten och en ny demokratisk ordning i en globaliserad värld.
Och nu, till den exalterande teoretiska kopplingen. För att tala med vetenskapsteoretikern Thomas Kuhns begrepp så kan vi säga att vi befinner oss mellan två demokratiska paradigm. Ja, en ofta motiverad men sällan ställd fråga; vad är problemet? Jo, problemet är helt enkelt att olika paradigm inte är kompatibla med varandra. Paradigmen är inkommensurabla med Kuhns språk. Vad betyder då detta för demokratin?
Jo, resultatet kan således bli att mellanläget, som vi rimligen kan sägas befinna oss i nu, mellan dessa två demokratiska paradigm inte lever upp till kriterierna för den representativa demokratin inom ramen för nationalstaten. Men, det lever inte heller upp till den nya form av demokrati vi kan förvänta oss i en globaliserad värld.
Inte konstigt att folk är frustrerade!
F.ö. är detta inläggs rubrik den vackraste jag skrivit. Visualisera....ser ni tavlan? ;)
Intressanta bloggar om: demokrati, thomas kuhn, EU, politik, samhälle, paradigm, nationalstater, globalisering, robert dahl
22 Januari 2007 (eller vilken jävla dag som helst)
Björn: A det e Björn.
Gör bara sitt jobb 1: Är det Björn jag talar med?
B: Jo, jag sa ju det.
G1: Va bra! Hur står det till?
B: Dåligt.
G1: Va kul! Vill du ha sänkt elpris?
B: Nej.
G1: Jasså, det låter konstigt, varför?
B: Jag gillar att betala höga elräkningar. Jag är dum i huvudet.
G1 (förvirrad - läser sitt intervjumanus): Eh, ok, då...då får jag tacka...
B: Hej det e Björn.
G2: Va kul! Använder du rakhyvel?
B: Ja.
G2: Va kul! Då har jag ett erbjudande till dig.
B: Nej tack.
G2: Hur menar du?
B: Nej tack. Jag är nöjd med min hyvel.
G2:Är du verkligen säker?
B: Du ifrågasätter på allvar en tjugofemårings kapacitet att själv avgöra huruvida han är nöjd med sin egen rakhyvel?
G3: Våra hyvlar är jättebra.
B: No shit!? Då tar jag en miljon, men bara under förutsättning att ni levererar dem inslagna i kreolskt staniolpapper.
G3: Ok, vänta ska jag kolla......Eh, nej det går inte.
B: No deal!
B: Hej det är Björn!
G3: Är det Björn jag talar med?
B: Nej.
G3: Ok, kan jag få tala med Björn?
B: Ja, jag e här.
G3: Eh, jaha. Va kul! Jag har ett erbjudande till dig.
B: Jag är inte intresserad.
G3: Va kul! Du får alltså prisgaranti, vi ligger lägre än alla andra teleoperatörer. Ända tills någon lägger sig lägre.
B: Jag har en berguv i huvudet!
G3: Kanon! Då skickar jag en skriftlig version av vår muntliga överenskommelse.
B: Ja, det är Björn.
G4: Hej, va trevligt! Kan jag få tala med Björn?
B: Han är död.
G4: Va kul! Är du möjligtvis intresserad av CanalDigital?
B: Han hängde sig i ett smutsigt lakan från balkongen och nu sitter där fyra medelstora korpar och pickar ut ögonen på honom.
G4: Härligt! Men jag återkommer om en vecka när du har funderat lite till.
B: Gör du så.
NIX, here I come!!
Gör bara sitt jobb 1: Är det Björn jag talar med?
B: Jo, jag sa ju det.
G1: Va bra! Hur står det till?
B: Dåligt.
G1: Va kul! Vill du ha sänkt elpris?
B: Nej.
G1: Jasså, det låter konstigt, varför?
B: Jag gillar att betala höga elräkningar. Jag är dum i huvudet.
G1 (förvirrad - läser sitt intervjumanus): Eh, ok, då...då får jag tacka...
B: Hej det e Björn.
G2: Va kul! Använder du rakhyvel?
B: Ja.
G2: Va kul! Då har jag ett erbjudande till dig.
B: Nej tack.
G2: Hur menar du?
B: Nej tack. Jag är nöjd med min hyvel.
G2:Är du verkligen säker?
B: Du ifrågasätter på allvar en tjugofemårings kapacitet att själv avgöra huruvida han är nöjd med sin egen rakhyvel?
G3: Våra hyvlar är jättebra.
B: No shit!? Då tar jag en miljon, men bara under förutsättning att ni levererar dem inslagna i kreolskt staniolpapper.
G3: Ok, vänta ska jag kolla......Eh, nej det går inte.
B: No deal!
B: Hej det är Björn!
G3: Är det Björn jag talar med?
B: Nej.
G3: Ok, kan jag få tala med Björn?
B: Ja, jag e här.
G3: Eh, jaha. Va kul! Jag har ett erbjudande till dig.
B: Jag är inte intresserad.
G3: Va kul! Du får alltså prisgaranti, vi ligger lägre än alla andra teleoperatörer. Ända tills någon lägger sig lägre.
B: Jag har en berguv i huvudet!
G3: Kanon! Då skickar jag en skriftlig version av vår muntliga överenskommelse.
B: Ja, det är Björn.
G4: Hej, va trevligt! Kan jag få tala med Björn?
B: Han är död.
G4: Va kul! Är du möjligtvis intresserad av CanalDigital?
B: Han hängde sig i ett smutsigt lakan från balkongen och nu sitter där fyra medelstora korpar och pickar ut ögonen på honom.
G4: Härligt! Men jag återkommer om en vecka när du har funderat lite till.
B: Gör du så.
NIX, here I come!!
För alla er...
...som, liksom jag, har varit och sett (eller funderar på att se) filmen The Departed vill jag påpeka en sak. Mitt i filmen spelas till alla människors stora glädje en av Pink Floyds allra bästa låtar (därmed en av världens bästa låtar) Comfortably Numb. Av någon oförklarlig anledning är det dock inte Pink Floyds version av låten som används. Istället för Pink Floyd är det en liveversion sjungen av Van Morrison och Roger Waters som spelades in under en välgörenhetsgala på Potzdamer Platz i Berlin 1990. Galan arrangerades f.ö. av Roger Waters.
Ville bara klargöra detta så att ni slipper oroa er i onödan...
Ville bara klargöra detta så att ni slipper oroa er i onödan...
Vänstern i en rävsax
Sven Elander tar upp en viktig fråga som jag eventuellt har snuddat vid tidigare. Sven ser problem med diskussionen om de fackliga rättigheterna i Sverige och ställer frågan "Varför pratar LO bara om "den svenska modellen"?. Ska starka fackliga rättigheter vara ett privilegium för svenska löntagare? Det är i så fall en strategi som jag tror är dömd att misslyckas på sikt, och som dessutom luktar ganska unket."
Det är verkligen en legitim fråga. Är det konsekvent att klaga på att våra gränser stängs för flyktingar från icke-EU-länder men fortfarande kräva att våra gränser hålls stängda för den polske rörmockaren?
Det grundläggande problemet för löntagarna är, som jag påpekat förut, att den svenska modellen, de fackliga rättigheterna, är förankrade i nationalstaten. När nationalstaten således åsidosätts av den globala kapitalismen rusar löntagare och fack till nationalstatens försvar.
Om vi i vänstern vill förespråka öppna gränser, (eller avskaffade gränser, vilket vi förhoppningsvis vill) kanske vi få inse att inse att det finns stor risk att det på kort sikt kommer att innebära försämringar för arbetarklassen. Det är trots allt så att vi i väst överkonsumerar något hejdlöst. Faktiskt så mycket att jorden riskerar att förstöras.
Det blir banne mig inte lätt att rättfärdiga det för ensamma mamman. Men på lång sikt kanske det är nödvändigt om vi vill slippa att fastna i unkna nationalistiska tendenser. Men det är ju verkligen ingen politik som vänstern vinner några val med.
Det är en trixig rävsax vi hamnar i. Eller en utmaning...
Intressanta inlägg om: ekonomi, politik, vänstern, fackföreningar, nationalstaten
Det är verkligen en legitim fråga. Är det konsekvent att klaga på att våra gränser stängs för flyktingar från icke-EU-länder men fortfarande kräva att våra gränser hålls stängda för den polske rörmockaren?
Det grundläggande problemet för löntagarna är, som jag påpekat förut, att den svenska modellen, de fackliga rättigheterna, är förankrade i nationalstaten. När nationalstaten således åsidosätts av den globala kapitalismen rusar löntagare och fack till nationalstatens försvar.
Om vi i vänstern vill förespråka öppna gränser, (eller avskaffade gränser, vilket vi förhoppningsvis vill) kanske vi få inse att inse att det finns stor risk att det på kort sikt kommer att innebära försämringar för arbetarklassen. Det är trots allt så att vi i väst överkonsumerar något hejdlöst. Faktiskt så mycket att jorden riskerar att förstöras.
Det blir banne mig inte lätt att rättfärdiga det för ensamma mamman. Men på lång sikt kanske det är nödvändigt om vi vill slippa att fastna i unkna nationalistiska tendenser. Men det är ju verkligen ingen politik som vänstern vinner några val med.
Det är en trixig rävsax vi hamnar i. Eller en utmaning...
Intressanta inlägg om: ekonomi, politik, vänstern, fackföreningar, nationalstaten
Bloggkartan
Jodå, nu har jag placerat min blogg i Göteborg på bloggkartan.se
Lägesrapport: Sao Tome & Principe och oljan
Nyhetsflödet från Sao Tome & Principe är inte direkt överväldigande, men jag försöker hålla mig (och er) uppdaterad(e) med det som finns. Som tidigare berättats har Sao Tome & Principes drygt 190 000 invånare en veritabel möjlighet att inom ett par års tid få bada i pengar från den nyfunna oljan. Rent teoretiskt finns faktiskt chansen att göra samtliga invånare till miljonärer.
Dock påpekar ekonomer att resursstarka länder utvecklats sämre än mer resurssvaga länder de senaste tjugofem åren. Dessutom finns det ett starkt samband mellan resursrikedom, svag demokratisk utveckling, korruption och inbördeskrig.
Meningarna om landets möjligheter verkar gå isär, vissa pekar på att landet har en (med afrikanska mått mätt) lugn politisk utveckling utan särskilt mycket blodspillan medan andra är oroliga för att oljesamarbetet med jämförelsevis rika och militärt starka Nigeria skall leda till ökad korruption.
För att undvika samma negativa utveckling som många andra resurstarka länder har Sao Tome & Principe i samarbete med internationella organisationer utarbetat en oljelag som skall säkerställa korrekt hantering och fördelning av oljeinkomsterna. Som vanligt är teori och praktik vitt skilda saker i såna här sammanhang, och risken att lagen bara är ett piece of paper är uppenbar.
Hittills har ingen olja utvunnits men oljebolag har hittills betalat ut 237 miljoner dollar för rätten att leta efter olja. Sao Tome & Principe befolkning har fortfarande inte fått se ett nickel av de här pengarna. Detta beror delvis på att landet varit tvunget att betala tillbaka skulder till Nigera som betalade de initiala kostnaderna för oljesamarbetet. Det beror också på att landets regeringen ännu inte är kapabelt att hantera pengarna effektivt, varför pengar sparats för framtida bruk (i enlighet med den plan som framarbetats i oljelagen). Dessutom skulle ett alltför plötsligt pengaregn trycka upp inflationen alldeles för högt.
Samtidigt börjar befolkningen bli otålig. Den hoppfullhet och de förväntningar som byggts upp kan snabbt förvandlas till missnöje och ilska om landets ledare inte lyckas visa att rikedomen också kommer att komma folket till del.
Sao Tome & Principe utför sannerligen en balansakt på en mycket tunn och slak lina.
Intressanta inlägg om: Sao Tome & Principe, ekonomi, utveckling, politik, samhälle, olja, korruption, Nigeria
Utrikesnyheter...
Kostymmördaren i Vita Huset skickar ytterligare 21 000 soldater till Irak för att städa upp vad 130 000 inte lyckats fixa på fyra år och i Somalia har man lyckats ha ihjäl 70 nomader. Resten av världens ledare håller käften när USA lägger fram sina planer i FN, förutom Kina som kan förlåtas med för att de är upptagna med att döda 18 "terrorister" på hemmaplan...
Känner inte ni också ibland för att göra som Roger Waters föreslog:
take all your overgrown infants away somewhere
and build them a home
a little place of their own
the fletcher memorial
home for incurable tyrants and kings
they can appear to themselves every day
on closed circuit t.v.
to make sure they're still real
it's the only connection they feel
"ladies and gentlemen, please welcome bush and blair
mr. begin and friend mrs. thatcher and paisley
mr. brezhnev and party
the ghost of mccarthy
the memories of nixon
and now adding colour a group of anonymous latin
american meat packing glitterati"
did they expect us to treat them with any respect?
they can polish their medals and sharpen their
smiles, and amuse themselves playing games for a while
boom boom, bang bang, lie down you're dead
with their favourite toys
they'll be good girls and boys
in the fletcher memorial
home for colonial wasters of life and limb
is everyone in?
are you having a nice time?
now the final solution can be applied
Känner inte ni också ibland för att göra som Roger Waters föreslog:
take all your overgrown infants away somewhere
and build them a home
a little place of their own
the fletcher memorial
home for incurable tyrants and kings
they can appear to themselves every day
on closed circuit t.v.
to make sure they're still real
it's the only connection they feel
"ladies and gentlemen, please welcome bush and blair
mr. begin and friend mrs. thatcher and paisley
mr. brezhnev and party
the ghost of mccarthy
the memories of nixon
and now adding colour a group of anonymous latin
american meat packing glitterati"
did they expect us to treat them with any respect?
they can polish their medals and sharpen their
smiles, and amuse themselves playing games for a while
boom boom, bang bang, lie down you're dead
with their favourite toys
they'll be good girls and boys
in the fletcher memorial
home for colonial wasters of life and limb
is everyone in?
are you having a nice time?
now the final solution can be applied
Nätpoker är djävulens verk
Jaja, ett gnälligt inlägg. Men nu spyr jag på nätpoker. Hur kul kan det vara? Beroendeframkallande kul uppenbarligen. Hur många går egentligen plus på sin nätpokerverksamhet under ett år? Vore spännande att undersöka.
Det kan ju inte vara sådär förbannat många som går sådär jättemycket plus? Eller är det det? Hur hög kan timlönen bli på ett år? Det är klart att det sitter några i toppen som lever på att håva in dummare människors pengar. Undrar just hur det påverkar verklighetsuppfattningen att tjäna sitt levebröd skattefritt på det viset. Fattar man hur mjölken hamnar i affären om man är pokerproffs? Va fan, aktieklippare har ju åtminstone möjlighet att investera i samhällsnyttiga verksamheter. Vad investerar en nätpokerspelare i? Chansen att antingen bli av med stålarna eller att håva in någon annans?
Det känns ju som om det sitter massa folk och spelar för slavinkomster. ;) Men vadå säger dom, det är ju ett fritidsintresse, vi har ju kul när vi spelar. Ja, men grattis då. Visst, jag lägger säkert lika mycket tid på att titta på eller delta i lika korkade idrottsevenemang, men då vill jag inbilla mig att jag åtminstone träffar lite folk och får lite frisk luft och motion.
Ja, det är väl bara att erkänna, jag börjar bli gammal...
Intressanta inlägg om: nätpoker, poker, kortspel, fritid
Det kan ju inte vara sådär förbannat många som går sådär jättemycket plus? Eller är det det? Hur hög kan timlönen bli på ett år? Det är klart att det sitter några i toppen som lever på att håva in dummare människors pengar. Undrar just hur det påverkar verklighetsuppfattningen att tjäna sitt levebröd skattefritt på det viset. Fattar man hur mjölken hamnar i affären om man är pokerproffs? Va fan, aktieklippare har ju åtminstone möjlighet att investera i samhällsnyttiga verksamheter. Vad investerar en nätpokerspelare i? Chansen att antingen bli av med stålarna eller att håva in någon annans?
Det känns ju som om det sitter massa folk och spelar för slavinkomster. ;) Men vadå säger dom, det är ju ett fritidsintresse, vi har ju kul när vi spelar. Ja, men grattis då. Visst, jag lägger säkert lika mycket tid på att titta på eller delta i lika korkade idrottsevenemang, men då vill jag inbilla mig att jag åtminstone träffar lite folk och får lite frisk luft och motion.
Ja, det är väl bara att erkänna, jag börjar bli gammal...
Intressanta inlägg om: nätpoker, poker, kortspel, fritid
Bloggutmaning
Jimmy utmanade mig för ett tag sen och nu har jag tagit mig tid. Det är en Sigge Eklund som skapat bloggutmaningen. Here we go...
1. Hur länge har du bloggat? Sedan november 2005
2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga? Minns inte riktigt.
3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i? Förutom min egen? Det är nog en upplevelse jag har framför mig.
4. Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem? Känslan av att kvalité alltid är kvalité gör sig starkt påmind.
5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare? Tio stycken ungefär.
6. Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)? De flesta handlar om politik på ett eller annat sätt.
7. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om. Oj, tyvärr har jag nog inget svar på den frågan.
8. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om. Läs föregående svar.
9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar? Vet inte så noga. De tycker nog att det är trevligt.
10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg? Det kan ju inte jag svara på…
11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden? Den tänjs. Jag får påminna mig själv.
12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför. Privatlivet finns det ingen anledning att skriva om för min del.
13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du? I lagom utsträckning. ;)
14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg? Delvis kan man säkert det. Det beror på vad bloggen handlar om.
15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen? I sådana fall: Var de som du trodde att de skulle vara, eller blev du förvånad? Nej, det har jag aldrig gjort. Vore säkert spännande.
16. Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga? Med tanke på att inget försvinner från nätet så kan det säkert vara skadligt om man inte tänker sig för med vad man skriver.
17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Och i sådana fall: Hur har du hanterat detta? Ja. Jag tog det som en riktig man, knöt näven i fickan och lät de gå ut över några oskyldiga barn en vecka senare istället...På allvar så kan man väl ta åt sig lite, men det rinner ju oftast av faktiskt.
18. Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar? Nej, inte än.
19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig? Det är ju kul för det mesta. Vet inte om jag kan komma på några nackdelar? Kanske att mina texter är för allmän beskådan långt efter att jag eventuellt har ändrat mig totalt om någonting.
20. Tror du att du fortfarande bloggar om två år? I sådana fall: Tror du att ditt bloggande har förändrats då? Ingen aning. Tänkte lägga ner bloggen för ett tag sen, men jag är ju still going strong så…
21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra? Någon inverkan har det säkert. Hur stor vet jag inte.
22. Avslutningsvis 1: Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig? Min blogg finns till eftersom jag är nyfiken på att lära mig mer, och det har jag gjort. Att strukturera sina tankar i textform och få feedback på dem är ett jättebra sätt att lära sig saker, att tänka nytt etc. Det är kul att kunna ta del i diskussioner och inte känna att man behöver aspirera på ett nobelpris för att vara välkommen.
23. Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig? Samma som ovan.
24. Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten. Oj, så många? Jag nöjer mig med Hjalle och Sidekick.
Intressanta inlägg om: bloggutmaning, bloggosfären, bloggar
1. Hur länge har du bloggat?
2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga?
3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
4. Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?
6. Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)?
7. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om.
8. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om.
9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?
12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.
13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?
14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen? I sådana fall: Var de som du trodde att de skulle vara, eller blev du förvånad?
16. Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Och i sådana fall: Hur har du hanterat detta?
18. Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?
20. Tror du att du fortfarande bloggar om två år? I sådana fall: Tror du att ditt bloggande har förändrats då?
21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
22. Avslutningsvis 1: Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig?
23. Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig?
24. Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten.
Intressanta inlägg om: bloggutmaning, bloggosfären, bloggar
Blackspot vs Nike - Vad väljer du?
Jag ifrågasatte för ett tag sen meningen med att bojkotta t.ex. Nike och istället köpa Blackspotskon för att gynna tredje världens utveckling. Min fråga grundade sig i det faktum att Nike betalar mycket mer i lön än vad många i fattiga länder någonsin skulle ha tjänat i jordbruket eller i inhemska fabriker. Köper du Blackspot så får den fattiga världen aldrig ta del av pengarna som istället stannar i väst.
Detta gav mothugg i form av kommentarer som menade att det viktigaste för befolkningen i fattiga länder inte i första hand är den högre lön som t.ex. Nike betalar, utan det viktigaste är snarare att frigöra sig från de maktstrukturer som de globala ägandeförhållandena idag betingar.
Frågan för fattiga länder i tredje världen är alltså om de skall bryta med västvärlden för att skapa egna strukturella möjligheter till utveckling eller spinna vidare på de strukturer som kan sägas existera idag. Frågan för dig och mig är om vi ska välja Blackspot eller Nike.
I Teorin…
Det finns en uppsjö med utvecklingsteorier eller skolor; de liberala tillväxtekonomerna, strukturalisterna, beroendeteorier, världssystemanalysen etc. Ja, ni kan säkert namedroppa några till. Beroende på vilken teori du väljer att fråga får du, såklart, olika svar om hur fattiga länder skall gå till väga.
De (ny)liberala anhängarna hävdar inte helt överraskande att det bästa är att låta marknadskrafterna råda. Vilket innebär att fattiga länder skall öppna sina marknader för storföretag från väst och via deras investeringar i samhällsekonomins hjul att rulla. Välj Nikes skor alltså.
Å andra sidan finns beroendeteoretiker som t.ex Galtung som menar att det för att en strukturell förändring skall ske krävs att relationerna mellan centrum (väst-nord) och periferi (syd-öst) horisontaliseras genom ett utbyte på mer jämlika villkor. Om detta inte är tillräckligt måste de fattiga länderna minska ner på, eller avsluta relationerna och lita på sina egna resurser. Välj Blackspotskon.
…och i praktiken
Det vore löjligt att ge sig i kast med en allomfattande bedömning av det allmänna världsläget, det är enklare att konstatera att självklart finns spår av båda dessa teorier i praktiken. Men faktum är att flera av de länder som industrialiserats senast inte anammat den nyliberala teorin.
Dessutom verkar krafter för nya handelsvägar som eroderar de traditionella strukturerna som funnits sen kolonialtiden. Syd-sydhandeln (istället för nord-syd alltså) ökade med över 100% mellan 1995-2004. Företrädare för UN´s Special Unit for South-South Cooperation menar att den här utvecklingen ”is also changing the institutional and power structures of the South, presenting before us an entirely different landscape of South-South and, for that matter, also South-North relations politically, economically and culturally."
Det finns ett flertal initiativ för ökat syd-sydsamarbete vilket kan tyda på att det snarare är Galtungs beroendeteori än den nyliberala teorin som har inflytande i den södra hemisfären. Ett bra alternativ vore då att stötta denna strävan med ett välja Blackspotskon.
Men, för det finns ett sådant, vad vill arbetaren i Asiens sweatshops? Arbetaren som får mycket mer betalt av Nike än om han tvingas tillbaka till jordbruket eller inhemska industrier när vi köper Blackspot istället? Om han eller hon nu faktiskt upplever sig hellre vilja ha Nikes högre lön vem är då jag att istället köpa Blackspot?
Slutligen
Det är klart och tydligt att det finns en poäng med att köpa Blackspot, kanske bidrar det på ett bättre sätt till strukturella förändringsmöjligheter för tredje världen. Jag väljer Blackspot. Men det går inte att komma ifrån att valet av Blackspot innehåller en lätt klapp på huvudet på den fattige arbetaren i tredje världen, om denne nu vill ha sin högre lön, med det käcka tillropet ”du vet inte vad som är bäst för dig i längden, lille vän, men det vet jag”. Och det är ett problem för mig…
Intressanta inlägg om: kapitalism, ekonomi, utveckling, nike, blackspot, samhälle, politik, nyliberalism, beroendeteori, galtung
Detta gav mothugg i form av kommentarer som menade att det viktigaste för befolkningen i fattiga länder inte i första hand är den högre lön som t.ex. Nike betalar, utan det viktigaste är snarare att frigöra sig från de maktstrukturer som de globala ägandeförhållandena idag betingar.
Frågan för fattiga länder i tredje världen är alltså om de skall bryta med västvärlden för att skapa egna strukturella möjligheter till utveckling eller spinna vidare på de strukturer som kan sägas existera idag. Frågan för dig och mig är om vi ska välja Blackspot eller Nike.
I Teorin…
Det finns en uppsjö med utvecklingsteorier eller skolor; de liberala tillväxtekonomerna, strukturalisterna, beroendeteorier, världssystemanalysen etc. Ja, ni kan säkert namedroppa några till. Beroende på vilken teori du väljer att fråga får du, såklart, olika svar om hur fattiga länder skall gå till väga.
De (ny)liberala anhängarna hävdar inte helt överraskande att det bästa är att låta marknadskrafterna råda. Vilket innebär att fattiga länder skall öppna sina marknader för storföretag från väst och via deras investeringar i samhällsekonomins hjul att rulla. Välj Nikes skor alltså.
Å andra sidan finns beroendeteoretiker som t.ex Galtung som menar att det för att en strukturell förändring skall ske krävs att relationerna mellan centrum (väst-nord) och periferi (syd-öst) horisontaliseras genom ett utbyte på mer jämlika villkor. Om detta inte är tillräckligt måste de fattiga länderna minska ner på, eller avsluta relationerna och lita på sina egna resurser. Välj Blackspotskon.
…och i praktiken
Det vore löjligt att ge sig i kast med en allomfattande bedömning av det allmänna världsläget, det är enklare att konstatera att självklart finns spår av båda dessa teorier i praktiken. Men faktum är att flera av de länder som industrialiserats senast inte anammat den nyliberala teorin.
Dessutom verkar krafter för nya handelsvägar som eroderar de traditionella strukturerna som funnits sen kolonialtiden. Syd-sydhandeln (istället för nord-syd alltså) ökade med över 100% mellan 1995-2004. Företrädare för UN´s Special Unit for South-South Cooperation menar att den här utvecklingen ”is also changing the institutional and power structures of the South, presenting before us an entirely different landscape of South-South and, for that matter, also South-North relations politically, economically and culturally."
Det finns ett flertal initiativ för ökat syd-sydsamarbete vilket kan tyda på att det snarare är Galtungs beroendeteori än den nyliberala teorin som har inflytande i den södra hemisfären. Ett bra alternativ vore då att stötta denna strävan med ett välja Blackspotskon.
Men, för det finns ett sådant, vad vill arbetaren i Asiens sweatshops? Arbetaren som får mycket mer betalt av Nike än om han tvingas tillbaka till jordbruket eller inhemska industrier när vi köper Blackspot istället? Om han eller hon nu faktiskt upplever sig hellre vilja ha Nikes högre lön vem är då jag att istället köpa Blackspot?
Slutligen
Det är klart och tydligt att det finns en poäng med att köpa Blackspot, kanske bidrar det på ett bättre sätt till strukturella förändringsmöjligheter för tredje världen. Jag väljer Blackspot. Men det går inte att komma ifrån att valet av Blackspot innehåller en lätt klapp på huvudet på den fattige arbetaren i tredje världen, om denne nu vill ha sin högre lön, med det käcka tillropet ”du vet inte vad som är bäst för dig i längden, lille vän, men det vet jag”. Och det är ett problem för mig…
Intressanta inlägg om: kapitalism, ekonomi, utveckling, nike, blackspot, samhälle, politik, nyliberalism, beroendeteori, galtung
Folkpartiet gets it wrong, som vanligt
Nu är den där igen, stenen min i sko. Folkpartisterna Eva Bertz och Allan Widman föreslår ett förbud mot andra språk än svenska i klassrummet. Visst finns det en uppenbar fördel att dela samma språk om vi vill förstå varandra. Men nej, Folkpartiet, det kommer inte fungera att förbjuda sig fram till integration och samhörighet. (Sidekick har koll)
Givetvis borde vi arbeta på att utveckla möjligheterna till att lära sig svenska, uppmuntra istället för att förbjuda. Förbud lär leda till ännu mer känslor av att "dom" inte är välkomna hos "oss" med sitt språk, att "dom" skall anpassa sig efter "oss". Sorry folkpartiet, det lär bli kontraproduktivt i praktiken.
Förresten, Fp, om jag nu ska vara lite raljant och dra saken alldeles för långt, i en värld där tre fjärdedelar av amerikanerna ser de ekonomiska klyftorna som ett allvarligt problem kanske ni skulle ta och ändra lite mer i er politik för att nå den mellanmänskliga förståelse som ni tydligen är så måna om. Att människor talar samma språk betyder inte att de förstår varandra. Bara en tanke...
Intressanta inlägg om: skola, utbildning, folkpartiet, integration, samhälle, politik
Att avskaffa nationalstaterna
Att avskaffa nationalstaterna är något av en vänsterradikal dröm. Givetvis inte omöjligt, givetvis inget som sker under eftermiddagen. En optimistisk tanke värd allt stöd. Verkligen. Ett avskaffande av nationalstaten är väl faktiskt vad som håller på att ske. Men det är knappast socialister som driver på den utvecklingen mest, utan det är snarare den starkaste ekonomiska kraften av idag, kapitalismen, som struntar i nationalstatsgränser. När det passar, såklart.
Arbetarklass och fackföreningar verkar istället snarare för en starkare nationalstat. Varför? Förmodligen för att de rättigheter och möjligheter arbetar- och underklass tillkämpat sig är förankrade i nationalstaten. Är det månne så att nationalstaten för tillfället är det bästa skyddet för våra rättigheter i en kapitalistisk värld?
Givet att avskaffade nationalstater innebär ökad frihandel, ska vi i namnet av nationalstatens avskaffande se på när storföretagen spelar ut arbetare mot varandra världen över? En liberal hade kallat det för solidaritet med den polske rörmokaren…
Hur skall vi försvara våra rättigheter utan att klänga fast vid nationalstaten som institution? Mänskliga rättigheter och ILO? Överstatliga organ alá EU? Uppförandekoder i företagen? You tell me…
Intressanta inlägg om: ekonomi, fackföreningar, globalisering, samhälle, politik, nationalstater
Arbetarklass och fackföreningar verkar istället snarare för en starkare nationalstat. Varför? Förmodligen för att de rättigheter och möjligheter arbetar- och underklass tillkämpat sig är förankrade i nationalstaten. Är det månne så att nationalstaten för tillfället är det bästa skyddet för våra rättigheter i en kapitalistisk värld?
Givet att avskaffade nationalstater innebär ökad frihandel, ska vi i namnet av nationalstatens avskaffande se på när storföretagen spelar ut arbetare mot varandra världen över? En liberal hade kallat det för solidaritet med den polske rörmokaren…
Hur skall vi försvara våra rättigheter utan att klänga fast vid nationalstaten som institution? Mänskliga rättigheter och ILO? Överstatliga organ alá EU? Uppförandekoder i företagen? You tell me…
Intressanta inlägg om: ekonomi, fackföreningar, globalisering, samhälle, politik, nationalstater
Kapitalismens rikedomar?
Bloomberg levererar en optimistisk nyhet där det förutspås att världens arbetare har möjlighet att behålla en större del av världens ekonomiska tillgångar i år. Arbetarnas del av de globala ekonomiska tillgångarna har minskat senaste åren, vilket möjligtvis kan vända under 2007.
Det enda lilla kruxet är givetvis, som alltid, att det inte kommer att hända bara sådär. Kapitalismen i sig genererar inga rikedomar für alle. Om de politiska förändringar som är på väg skall innebära en reell ekonomisk omfördelning krävs att kampen tas, primärt för att dra ner så mycket smulor från kapitalets bord som det bara går.
I längden (har jag nu förstått ;) bör ju med nödvändighet också själva det ekonomiska systemets strukturer förändras. Det sker ju givetvis inte på en natt. Eller två. Men människor med dräglig levnadstandard som får tid att börja reflektera över tillvaron är utan tvekan potentiellt farliga för rådande politiska och ekonomiska system och strukturer...
Intressanta inlägg om: kapitalism, ekonomi, politik, bloomberg, samhälle
Det enda lilla kruxet är givetvis, som alltid, att det inte kommer att hända bara sådär. Kapitalismen i sig genererar inga rikedomar für alle. Om de politiska förändringar som är på väg skall innebära en reell ekonomisk omfördelning krävs att kampen tas, primärt för att dra ner så mycket smulor från kapitalets bord som det bara går.
I längden (har jag nu förstått ;) bör ju med nödvändighet också själva det ekonomiska systemets strukturer förändras. Det sker ju givetvis inte på en natt. Eller två. Men människor med dräglig levnadstandard som får tid att börja reflektera över tillvaron är utan tvekan potentiellt farliga för rådande politiska och ekonomiska system och strukturer...
Intressanta inlägg om: kapitalism, ekonomi, politik, bloomberg, samhälle
