Björn

Har sett Roger Waters två gånger senaste året. Senast i Stockholm för några månader sen. Men jag såg honom även i Roskilde förra sommaren. Då talade Waters om att han inspirerades att skriva låten Leaving Beirut efter det att "we, to our eternal shame, invaded Iraq". Detta möttes med både applåder och burop från publiken. Danmark var trots allt ett av länderna som skickade trupper.

Noam Chomsky har skrivit om de intellektuellas ansvar. Någon borde göra detsamma om de "kulturellas" ansvar. Roger Waters har fortsatt sin turne, som nyligen avslutades med ett antal konserter i USA. Alltigenom med samma budskap. Oavsett vad publiken har tyckt.

Det behövs fler artister som Waters. Han kör sin grej och bryr sig inte om folk buar åt honom. Visst, han är multimiljonär och behöver inte bry sig ett smack vad fansen tycker. Men ändå. Det vore kul om artister som tjänar pengar på att kränga allt skit vi konsumerar kunde ta det moraliska ansvar som fan borde följa med de förmånliga positioner dom hamnar i.

En sak till. Nja, ska inte dra lans för Waters nu, han är ett ärkepretto utan humor. Låten, Leaving Beirut, har blivit anklagad för att vara en banal brutalprettopekoral. Det är den nog också. För en musikjournalist i väst. Men lever man i Irak så kanske det inte är så jävla banalt när en västerlänning frågar sig: is this the people we should bomb, are we so sure they mean us harm? Det kanske t.o.m är välkommet. Men vad vet jag.

Intressanta inlägg om: Roger Waters, musik, etik, moral, krig, kultur, chomsky, roskilde, konsert, Irak

Protektionistiska Blackspotskor från Europa eller Nikeskor framställda under slavliknande arbetsförhållanden i Asien? (Läs mer)

Ekonomen Jeffrey Sachs skriver i Slut på fattigdomen att "dessa sweatshop-arbeten är måltavla för offentliga protester i de utvecklade länderna, protester som bidragit till att säkerheten och andra arbetsvillkor har förbättrats. De som protesterar i de rika länderna borde emellertid främja skapandet av fler sådana jobb, dock med bättre arbetsvillkor, genom att protestera mot den handelsprotektionism deras regeringar bedriver, som utestänger klädexporten från länder som Bangladesh...Dessa fabriker är första pinnen på stegen ur extrem fattigdom"

Så svaret på frågan om Nike eller Blackspot kanske är indonesiskproducerade NoSweat?

Andra bloggar om: fair trade, rättvis handel, jeffrey sachs, ekonomi, globalisering, politik, blackspot, nike, nosweat, sweatshops

...önskar jag med Billy Braggs sjungna ord;

Help save the youth of America
Help save them from themselves
Help save the sun-tanned surfer boys
And the Californian girls

When the lights go out in the rest of the World
What do our cousins say
They're playing in the sun and having fun, fun, fun
Till Daddy takes the gun away

From the Big Church to the Big River
And out to the Shining Sea
This is the Land of Opportunity
And there's a Monkey Trial on TV

A nation with their freezers full
Are dancing in their seats
While outside another nation
Is sleeping in the streets

Don't tell me the old, old story
Tell me the truth this time
Is the Man in the Mask or the Indian
An enemy or a friend of mine

Help save the youth of America
Help save the youth of the world
Help save the boys in uniform
Their mothers and their faithful girls

Listen to the voice of the soldier
Down in the killing zone
Talking about the cost of living
And the price of bringing him home

They're already shipping the body bags
Down below the Rio Grande
But you can fight for democracy at home
And not in some foreign land

And the fate of the great United States
Is entwined in the fate of us all
And the incident at Tschernobyl proves
The world we live in is very small

And the cities of Europe have burned before
And they may yet burn again
And if they do I hope you understand
That Washington will burn with them
Omaha will burn with them
Los Alamos will burn with them

och Howard Zinns skrivna:

On this July 4, we would do well to renounce nationalism and all its symbols: its flags, its pledges of allegiance, its anthems, its insistence in song that God must single out America to be blessed.

Is not nationalism -- that devotion to a flag, an anthem, a boundary so fierce it engenders mass murder -- one of the great evils of our time, along with racism, along with religious hatred? These ways of thinking -- cultivated, nurtured, indoctrinated from childhood on -- have been useful to those in power, and deadly for those out of power.

And nationalism is given a special virulence when it is said to be blessed by Providence. Today we have a president, invading two countries in four years, who announced on the campaign trail in 2004 that God speaks through him.

We need to refute the idea that our nation is different from, morally superior to, the other imperial powers of world history. We need to assert our allegiance to the human race, and not to any one nation.

Nu drar jag på semester i form av festival och tåglufff ett par veckor. Om ni har tur kanske jag skickar ett vykort. Ha det gott!

Att arbeta som timvikarie i skola och barnomsorg kan vara världens skönaste och roligaste jobb. Det kan också vara det hemskaste och mest meninglösa. Det beror på.

För några år sedan fick du, när du vikarierade som lärare, betalt för de timmar du var på skolan plus en s.k. planeringstimme per femte timme du arbetade. Planeringstimmarna var alltså lektionsfri tid där du kunde planera dina lektioner, sätta dig in i vad klassen arbetar med etc.

Planeringstimmen togs dock bort. Av ekonomiska skäl (vad kan det annars vara?). Detta gör att en timvikarie anländer till skolan exakt åtta, om lektionen börjar då. Då är vikarien kanske på plats i klassrummet fem eller tio över åtta. Eftersom vår vikarie inte kan planera någon lektion, och sällan hinner sätta sig in i vad klassen sysslar med för tillfället, så är denne helt utlämnad till klass 8D som givetvis är "klara med allt". De "har ingenting kvar att göra den här veckan" och "får inte jobba längre i matteboken". Dessutom har ordinarie läraren "sagt att de får vara i datasalen och arbeta med lunars...öh, projektarbetet".

I tell you. Dina befogenheter, din pondus och dina sanktionsmöjligheter är below zero från början när du kommer som vikarie till en högstadieklass. Skall du dessutom komma helt oförberedd? Tja, här existerar det två alternativ:

1) Du försöker hålla nån slags improviserad, oplanerad lektion och motiverar det med den genomfåniga lögnen att "idag är det jag som bestämmer". Det går åt helvete och du blir troligtvis uppäten innan lunch.

2) Du viker dig och arbetar gratis med att förbereda lektioner för att få en en hyfsad chans att överleva.

Det är två riktigt taskiga alternativ, som dock öppnar för ett tredje alternativ:

3) Du går dit och sitter av tiden och drar in stålarna. Umgås med eleverna, försöker undvika att hälften av dem skolkar. Varpå undervisningen i den svenska skolan förfaller...

Så, politiker, beslutsfattare och höga herrar. Ni borde nog återinföra planeringstimmen för vikarier, för annars har ni snart inga vikarier kvar.

Intressanta inlägg om: skolan, skola, utbildning, samhälle, politik, barn, ungdom, högstadier, vikarie, lärare, barnomsorg, arbete, ekonomi, jobb