Infiltrationerna i skolan...
...ger ekon från en helt annan tid. Faktiskt.
Kristdemokraten Katarina Gustavsson vill införa skoluniform eftersom hon "har sett så många barn som mobbas på grund av att de har lite enklare kläder. Det är ju dyra märkeskläder som gäller." Först: Varför inte dra det hela vägen, Katarina? Vad är det som gör att vissa har råd att hålla sina ungar med dyra märkeskläder medan andra får nöja sig med "lite enklare kläder"? Du menar uppenbarligen att detta förhållande är konfliktskapande. Kan du göra den analysen på resten av samhället är du snäll...
Vidare: Att kläder kan vara en orsak till mobbning är absolut sant. Men införandet av skoluniform känns bara som ett populistiskt sceneri för att blidka alla som vill ha "ordning" i skolan. Även om elever snabbt hade hittat andra sätt att markera status (vik kragen eller strumporna på ett visst sätt, smycken, you name it) så hade kanske uniformen hindrat en del mobbning. Men till vilket pris? Att en massa människor (ja, barn faller under den definitionen) skall tvingas i kläder? Hej Sovjet. Hej Tyskland 33.
Skolminister Björklund har aviserat att det skall satsas 40 miljoner kronor för att motverka mobbning. Det som är särskilt glädjande är att det skall satsas på "att hitta och sprida förebyggande åtgärder mot mobbning. Metoderna ska vara dokumenterat fungerande eller forskningsbaserade".
Om det finns forskning som visar på att uniform minskar mobbning (nevermind militären, där finns ju ingen mobbning alls, det borde Major Björklund ha koll på...) så återstår det att visa att det fungerar förebyggande och inte bara som ett förhindrande av symptomen. Symptomen av ett fenomen som är så oerhört mycket mer komplext.
Intressanta inlägg om: skola, skolan, utbildning, Jan Björklund, Alliansen, Kristdemokraterna, Kristina Gustavsson, politik, samhälle, skolpolitik, utbildningspolitik, mobbning, skoluniform
Kristdemokraten Katarina Gustavsson vill införa skoluniform eftersom hon "har sett så många barn som mobbas på grund av att de har lite enklare kläder. Det är ju dyra märkeskläder som gäller." Först: Varför inte dra det hela vägen, Katarina? Vad är det som gör att vissa har råd att hålla sina ungar med dyra märkeskläder medan andra får nöja sig med "lite enklare kläder"? Du menar uppenbarligen att detta förhållande är konfliktskapande. Kan du göra den analysen på resten av samhället är du snäll...
Vidare: Att kläder kan vara en orsak till mobbning är absolut sant. Men införandet av skoluniform känns bara som ett populistiskt sceneri för att blidka alla som vill ha "ordning" i skolan. Även om elever snabbt hade hittat andra sätt att markera status (vik kragen eller strumporna på ett visst sätt, smycken, you name it) så hade kanske uniformen hindrat en del mobbning. Men till vilket pris? Att en massa människor (ja, barn faller under den definitionen) skall tvingas i kläder? Hej Sovjet. Hej Tyskland 33.
Skolminister Björklund har aviserat att det skall satsas 40 miljoner kronor för att motverka mobbning. Det som är särskilt glädjande är att det skall satsas på "att hitta och sprida förebyggande åtgärder mot mobbning. Metoderna ska vara dokumenterat fungerande eller forskningsbaserade".
Om det finns forskning som visar på att uniform minskar mobbning (nevermind militären, där finns ju ingen mobbning alls, det borde Major Björklund ha koll på...) så återstår det att visa att det fungerar förebyggande och inte bara som ett förhindrande av symptomen. Symptomen av ett fenomen som är så oerhört mycket mer komplext.
Intressanta inlägg om: skola, skolan, utbildning, Jan Björklund, Alliansen, Kristdemokraterna, Kristina Gustavsson, politik, samhälle, skolpolitik, utbildningspolitik, mobbning, skoluniform
Sverige förlorar globaliseringsracet?
I ett pressmeddelande från utbildningsdepartementet säger Lars Leijonborg att "för att klara globaliseringens utmaningar behöver vi lärare som fokuserar på inlärning och tidigt väcker våra barns intresse för kunskap." Förmodligen har han rätt. Frågan är då varför i helvete Alliansen rekommenderar att det allmänna utbildningsområdet på lärarprogrammet ska minskas. Det är nämligen den delen av utbildningen som fokuserar på metoder och strategier för inlärning.
Globaliseringen kommer de närmsta 30 åren, om vi ska tro the Development Concepts and Doctrine Centre (DCDC), att resultera i många vinnare, men också förlorare. Förlorarna kommer att drabbas av ökade "fluctuations within a globalized market-based economy" och DCDC påpekar även att "In all but the most affluent societies, rapid, large shifts in global markets, which are increasingly sensitive to uneven supply and changing demand, will result in potentially dramatic change in personal fortune and confidence."
Rimligtvis borde då ett land som är sugna på att "klara globalieringens utmaningar" satsa på att kunna möta dessa nya krav som kommer av en globalierad, snabbrörlig och föränderlig ekonomi. Det borde innebära generalisering framför specialisering och framförallt större möjligheter till omställning av yrkeskunskap. LO-ekonomen Lena Westerlund menar att arbetslösas omställningstrygghet varit en av anledningarna till att Sverige hittills klarat globaliseringen bättre än många andra länder.
Alliansen gör tvärtom. De satsar på specialisering genom att stycka upp gymnasiet i tre separata delar och man drar ner ytterligare på arbetsmarknadsutbildningarna. I år kommer 8 000 platser per månad kunna erbjudas, när LO-ekonomer bedömer att 13 000 -15 000 platser i månaden vore rimligt. Siffrorna är de lägsta sedan 1960-talet.
Det verkar som om ni går åt fel håll, Alliansen, om ni nu vill "klara globaliseringens utmaningar".
Intressanta inlägg om: skola, skolan, utbildning, arbetsmarknadsutbildning, ekonomi, globalisering, alliansen, Lars Leijonborg, skolpolitik, utbildningspolitik, samhälle, politik, DCDC, LO
Globaliseringen kommer de närmsta 30 åren, om vi ska tro the Development Concepts and Doctrine Centre (DCDC), att resultera i många vinnare, men också förlorare. Förlorarna kommer att drabbas av ökade "fluctuations within a globalized market-based economy" och DCDC påpekar även att "In all but the most affluent societies, rapid, large shifts in global markets, which are increasingly sensitive to uneven supply and changing demand, will result in potentially dramatic change in personal fortune and confidence."
Rimligtvis borde då ett land som är sugna på att "klara globalieringens utmaningar" satsa på att kunna möta dessa nya krav som kommer av en globalierad, snabbrörlig och föränderlig ekonomi. Det borde innebära generalisering framför specialisering och framförallt större möjligheter till omställning av yrkeskunskap. LO-ekonomen Lena Westerlund menar att arbetslösas omställningstrygghet varit en av anledningarna till att Sverige hittills klarat globaliseringen bättre än många andra länder.
Alliansen gör tvärtom. De satsar på specialisering genom att stycka upp gymnasiet i tre separata delar och man drar ner ytterligare på arbetsmarknadsutbildningarna. I år kommer 8 000 platser per månad kunna erbjudas, när LO-ekonomer bedömer att 13 000 -15 000 platser i månaden vore rimligt. Siffrorna är de lägsta sedan 1960-talet.
Det verkar som om ni går åt fel håll, Alliansen, om ni nu vill "klara globaliseringens utmaningar".
Intressanta inlägg om: skola, skolan, utbildning, arbetsmarknadsutbildning, ekonomi, globalisering, alliansen, Lars Leijonborg, skolpolitik, utbildningspolitik, samhälle, politik, DCDC, LO
I lättjölkens land
Efter den veritabla folkstorm som uppstod efter Arlas uppenbara hetskampanj mot allt och alla så bestämde jag mig för att ta mitt samhälleliga ansvar och agera. Över 300 000 mjölkpaket har drabbats av feltryck. "Lättjölk" står att läsa på ovansidan, istället för det, i de flestas tycke, mer logiska "Lättmjölk".
Massmedia har, inte helt överraskande, valt att tysta ner händelsen. Vilket bara konfirmerar hela konspirationen. Aftonbladet är kanske de värsta medlöparna, då de i en hyllningsartikel ger chefen för Arlas propaganaministerium fritt spelrum att måla upp en ren potemkinkuliss.
Inte med ett ord försöker Aftonblaskan ifrågasätta det uppenbart suspekta påståendet som pr-chefen gör: "Men det är inget fel på mjölken". Inte nog med att påstående inte backas upp med några som helst relevanta bevis, uttalandet är ett retoriskt knep, ja, faktiskt ett uppenbart bedrägeri. Inget fel på mjölken. Nähä. Men det är ju inte mjölk i paketen heller. Det är ju jölk! Lättjölk. Eller är det faktiskt lättmjölk i paketen? Vad hände då med lättjölken? Är det nåt fel på jölken? Det blir bara sjukare och sjukare ju mer man gräver i det.
För att råda bot på det journalistiska medlöperiet, den allt mäktigare mjölkmaffian samt dess torpeder tryckfelsnissarna så har jag alltså agerat. För att ta reda på vad som egentligen har skett har jag vidtagit följande åtgärder:
1. Jag sade upp mig från mitt ordnarie ämbete för två veckor sen.
2. Har sedan dess wallraffat Arla genom en synnerligen väl uttänkt spionkupp bestående av två etapper. Etapp ett (som är avklarad) bestod i att jag gick in på Arlas hemsida och använde mig av funktionen "Kontakta oss". Där mailade jag Arla och ställde en rad gravt allvarliga och kniviga frågor.
Etapp två kommer, om jag överlever, att utgå ifrån ett eventuellt svar på dessa frågor. Mer om det senare...
Intressanta inlägg om: arla, aftonbladet, mjölk, lättmjölk, massmedia, konspiration, lättjölk
Madeleine McCann...
Får man skriva det här inlägget? Hoppas det. Ingen har väl missat storyn om engelska Madeleine McCann som kidnappades i Portugal för ett tag sen? Sökandet efter henne har engagerat massor med människor.
Varför är det ingen som vågar säga det uppenbara? Att det är så in i helvete korkat att lämna ett treårigt barn ensamt på hotellrummet medan man går ut och äter middag? Det är väl inte så konstruktivt att komma och påpeka det just nu, men va fan, vad tänker man med? Det borde vara förbjudet eller nåt. Hur kan man göra så? Beats me...
Varför är det ingen som vågar säga det uppenbara? Att det är så in i helvete korkat att lämna ett treårigt barn ensamt på hotellrummet medan man går ut och äter middag? Det är väl inte så konstruktivt att komma och påpeka det just nu, men va fan, vad tänker man med? Det borde vara förbjudet eller nåt. Hur kan man göra så? Beats me...
Skeppet Götheborg är hemma igen!
Götheborg
Jag står framför Götheborg.
Där är det.
Där är Götheborg.
Jag tittar på det.
Götheborg. Jaha.
Det är som på Louvren.
Jag står framför Götheborg.
Där är det.
Där är Götheborg.
Jag tittar på det.
Götheborg. Jaha.
Det är som på Louvren.
Rasism, sexförbrytelser och Indiana Jones
Av någon fullständigt outgrundlig anledning hamnade jag framför en dvd-film med Indiana Jones häromdagen. Harrison Ford i huvudrollen. Kommer inte ihåg vad den hette, men antar att det var "Jakten på något" Eller "Någots hemlighet" eller liknande.
Indiana Jones ramlar ner från ett flygplan på nåt berg nånstans och flyter iväg på en flod som tar honom till Indien. Där stöter han på "ett folk" som behöver hjälp och hitta en sten. Med sig har han en asiatisk tolvårig barnarbetare i baseballkeps och en blond sångerska som är fullständigt dum i huvudet.
I Indiens djungel stöter han dock på problem. Det visar sig att ondskans makter härjar. Ondskans makter. Härjar. Inte ondskan själv. Ondskans makter. Härjar. Men Dr Jones blir åtminstone bjuden på middag i palatset där det serveras halvrasistiska stereotyper i tre rätter, soppa med djurögon, aphjärna direkt ur kraniet, levande ormar som ringlar runt på bordet. Men vad vet jag, det kanske är så det är i indiska djungeln...(Behöver jag säga att den blonda sångerskan nästan svimmar, hon blir ju så äcklad).
Spektaklet toppas med en nätt liten våldtäkt när Indiana Jones och den blonda sångerskan bråkar och Jones helt sonika kopplar klassiskt hakgrepp alá Marlon Brando eller Clark Gable och trycker upp sin dammiga arkeologtunga i den stackars blonda sångerskans käft. Hon ger givetvis med sig. För trots att de bråkat och hatat varandra filmen igenom så vill hon ju ha det. Lite hard to get bara.
Jag somnade efter en timme...
Intressanta inlägg om: sex, sexism, rasism, Indiana Jones, film, underhållning, kultur, Indien, våldtäkt, Clark Gable, Marlon Brando, arkeologi, djungeln
Indiana Jones ramlar ner från ett flygplan på nåt berg nånstans och flyter iväg på en flod som tar honom till Indien. Där stöter han på "ett folk" som behöver hjälp och hitta en sten. Med sig har han en asiatisk tolvårig barnarbetare i baseballkeps och en blond sångerska som är fullständigt dum i huvudet.
I Indiens djungel stöter han dock på problem. Det visar sig att ondskans makter härjar. Ondskans makter. Härjar. Inte ondskan själv. Ondskans makter. Härjar. Men Dr Jones blir åtminstone bjuden på middag i palatset där det serveras halvrasistiska stereotyper i tre rätter, soppa med djurögon, aphjärna direkt ur kraniet, levande ormar som ringlar runt på bordet. Men vad vet jag, det kanske är så det är i indiska djungeln...(Behöver jag säga att den blonda sångerskan nästan svimmar, hon blir ju så äcklad).
Spektaklet toppas med en nätt liten våldtäkt när Indiana Jones och den blonda sångerskan bråkar och Jones helt sonika kopplar klassiskt hakgrepp alá Marlon Brando eller Clark Gable och trycker upp sin dammiga arkeologtunga i den stackars blonda sångerskans käft. Hon ger givetvis med sig. För trots att de bråkat och hatat varandra filmen igenom så vill hon ju ha det. Lite hard to get bara.
Jag somnade efter en timme...
Intressanta inlägg om: sex, sexism, rasism, Indiana Jones, film, underhållning, kultur, Indien, våldtäkt, Clark Gable, Marlon Brando, arkeologi, djungeln
Kunskapsskola säger Alliansen. Vilken slags kunskap frågar Björn.
Jag klappar mig själv på axeln efter att ha läst en publikation från Skolverket. Ich habe i tidigare inlägg uttryckt oro för att Jan Björklund skall satsa på fler nationella prov. Risken med det här, menar jag, är att det fokuseras alltför mycket på summativ bedömning istället för formativ, processinriktad bedömning i skolan.
Så ser man på, Skolverket hävdar i sin rapport att summativ bedömning ökar internationellt. Detta påverkar undervisningen och elevernas lärandestrategier och kunskapssyn. Med stor enighet har forskningen på området konstaterat att denna summativa bedömning fört med sig en likriktning av undervisningen och lett till ett ytinriktat lärande hos eleverna. Ytinriktat i den meningen att eleverna lär sig att rapa upp rätt svar utantill utan minsta fokus på hur eller varför.
Vetskap om detta är viktigt att ha med sig när vi hör Björklund tala om "kunskapsskolan". Vilken kunskap? Det är frågan att ställa. Kunskap att kunna räkna upp faktasvar utantill eller kunskap i form av att granska kritiskt och analysera? Jag är inte säker på hur kunskapen mäts när internationella jämförelser möts, även om jag har mina misstankar om att det är rent summativa utvärderingar som görs (vad annars är möjligt?). Är det då så farligt att Sverige hamnar efter i sådana mätningar av ytinriktat lärande? Jag tycker inte det.
Ytterligare intressant är ju friskoleexplosionen i detta sammanhang. Det enda egentliga sättet att mäta kvalitén på skolorna är via betygen. Om de nationella proven kommer att öka i omfattning som Björklund vill så blir det fler summativa bedömningar som ligger till grund för betygen. För att friskolorna skall locka elever och gå med vinst krävs då att de satsar på ytinriktad kunskap och reproducerande lärarstrategier.
Det är absolut inte en kunskapssyn som ligger i linje med tiden. Katekesplugg hör till förra århundradet!
Intressanta inlägg om: skolan, skola, utbildning, alliansen, skolpolitik, utbildningspolitik, Jan Björklund, kunskap, kunskapssyn, samhälle, politik, friskolor, kunskapsskolan, bedömning, utvärdering, barn, elever, lärare, pedagogik, skolverket
Så ser man på, Skolverket hävdar i sin rapport att summativ bedömning ökar internationellt. Detta påverkar undervisningen och elevernas lärandestrategier och kunskapssyn. Med stor enighet har forskningen på området konstaterat att denna summativa bedömning fört med sig en likriktning av undervisningen och lett till ett ytinriktat lärande hos eleverna. Ytinriktat i den meningen att eleverna lär sig att rapa upp rätt svar utantill utan minsta fokus på hur eller varför.
Vetskap om detta är viktigt att ha med sig när vi hör Björklund tala om "kunskapsskolan". Vilken kunskap? Det är frågan att ställa. Kunskap att kunna räkna upp faktasvar utantill eller kunskap i form av att granska kritiskt och analysera? Jag är inte säker på hur kunskapen mäts när internationella jämförelser möts, även om jag har mina misstankar om att det är rent summativa utvärderingar som görs (vad annars är möjligt?). Är det då så farligt att Sverige hamnar efter i sådana mätningar av ytinriktat lärande? Jag tycker inte det.
Ytterligare intressant är ju friskoleexplosionen i detta sammanhang. Det enda egentliga sättet att mäta kvalitén på skolorna är via betygen. Om de nationella proven kommer att öka i omfattning som Björklund vill så blir det fler summativa bedömningar som ligger till grund för betygen. För att friskolorna skall locka elever och gå med vinst krävs då att de satsar på ytinriktad kunskap och reproducerande lärarstrategier.
Det är absolut inte en kunskapssyn som ligger i linje med tiden. Katekesplugg hör till förra århundradet!
Intressanta inlägg om: skolan, skola, utbildning, alliansen, skolpolitik, utbildningspolitik, Jan Björklund, kunskap, kunskapssyn, samhälle, politik, friskolor, kunskapsskolan, bedömning, utvärdering, barn, elever, lärare, pedagogik, skolverket
