Demonstration för rätten att misshandla sitt barn
Först kan jag inte låta bli att skratta åt idioterna. Men efter en stund slås jag av hur tragiskt det faktiskt är och jag blir faktiskt förbannad. Hundratals demonstranter på Nya Zeeland protesterade igår mot att en föreslagen ny lag mot barnaga eventuellt ska införas.
På Nya Zeeland är det ok att nyttja "rimlig tukt" gentemot sina barn. Med argument som "det är föräldrarna som ska ha rätt att besluta" menar de alltså att det är upp till enskilda medborgare att välja om de ska få bestraffa andra medborgare fysiskt. Sött.
Frågan att ställa sig blir ju givetvis varför familjen skall utgöra en slags helig jävla graal som ingen får röra. Består hela den här barnmisshandlarrörelsen av massa Homer Simpsons, som vid nåt nyktert tillfälle skall ha yttrat att "It´s my kids, I own them"? För jag antar att det inte är tillåtet att "rimligt tukta" andras barn? Eller?
Jag är inte helt insatt i hur den nyzeeländska lagen ser ut, men hur länge ska man få slå sina barn? Tills de bli myndiga? Är det bara föräldrarna som har rätt att slå sina barn inom familjen, eller har även barnen rätt att slå föräldrarna om dessa skulle fela på något sätt? För Nya Zeelands barn är ju det i så fall något att verkligen utnyttja sålänge man inte är straffmyndig...
Nej, givet dessa demokratiska lagar skulle jag som Barnombudsman genast slänga in en proposition om reglerande av barnaga. Det måste ju finnas klara direktiv för barn och föräldrar för att definiera vad som är "rimlig tukt" i olika situationer. Annars vet ju varken barn eller föräldrar vad de har att förvänta sig i olika situationer.
Okontrollerat och ohejdat tjat om glass på semestern en svettig sommardag? Är två örfilar lagom för det? Att spilla nämnda glass i bilen, två örfilar + luggning?
Möjligheterna är oändliga. Stand up you kids!!
Intressanta inlägg om: barn, barnaga, nya zeeland, demonstration, samhälle, politik
På Nya Zeeland är det ok att nyttja "rimlig tukt" gentemot sina barn. Med argument som "det är föräldrarna som ska ha rätt att besluta" menar de alltså att det är upp till enskilda medborgare att välja om de ska få bestraffa andra medborgare fysiskt. Sött.
Frågan att ställa sig blir ju givetvis varför familjen skall utgöra en slags helig jävla graal som ingen får röra. Består hela den här barnmisshandlarrörelsen av massa Homer Simpsons, som vid nåt nyktert tillfälle skall ha yttrat att "It´s my kids, I own them"? För jag antar att det inte är tillåtet att "rimligt tukta" andras barn? Eller?
Jag är inte helt insatt i hur den nyzeeländska lagen ser ut, men hur länge ska man få slå sina barn? Tills de bli myndiga? Är det bara föräldrarna som har rätt att slå sina barn inom familjen, eller har även barnen rätt att slå föräldrarna om dessa skulle fela på något sätt? För Nya Zeelands barn är ju det i så fall något att verkligen utnyttja sålänge man inte är straffmyndig...
Nej, givet dessa demokratiska lagar skulle jag som Barnombudsman genast slänga in en proposition om reglerande av barnaga. Det måste ju finnas klara direktiv för barn och föräldrar för att definiera vad som är "rimlig tukt" i olika situationer. Annars vet ju varken barn eller föräldrar vad de har att förvänta sig i olika situationer.
Okontrollerat och ohejdat tjat om glass på semestern en svettig sommardag? Är två örfilar lagom för det? Att spilla nämnda glass i bilen, två örfilar + luggning?
Möjligheterna är oändliga. Stand up you kids!!
Intressanta inlägg om: barn, barnaga, nya zeeland, demonstration, samhälle, politik
Ser kunskap ut så här?
Nu höftar jag lite, så rätta mig om jag har fel. Men jag får ofta uppfattningen att många människor anser att kunskap är något som man börjar bygga när man är ung och sedan vidareutvecklar med mer avancerade kunskaper alltefter vägen. Dvs man börjar vid punkt ett, efter det går man vidare till punkt två osv. För att förstå punkt två måste du haja punkt ett. Kunskapen löper hela livet längs denna lina och är således linjär.
Ibland tänker jag att kunskap kanske inte är beskaffat riktigt så. Istället för en livslång linje av kunskap så kan vi tänka oss en bildskärm, där kunskap är lika med att lyckas skaffa fram en så skarp bild som möjligt på bildskärmen. Detta görs genom att vrida på ett stort antal handtag eller knappar på sidorna av bildskärmen. Ungefär som att balansera ett sånt där labyrintspel, fast med fler handtag bara.
Vad ger dessa två syner på kunskap för konsekvenser i den praktiska verkligheten, i t.ex skolans konkreta verksamhet?
Intressanta inlägg om: skola, skolan, utbildning, kunskap, pedagogik
Ibland tänker jag att kunskap kanske inte är beskaffat riktigt så. Istället för en livslång linje av kunskap så kan vi tänka oss en bildskärm, där kunskap är lika med att lyckas skaffa fram en så skarp bild som möjligt på bildskärmen. Detta görs genom att vrida på ett stort antal handtag eller knappar på sidorna av bildskärmen. Ungefär som att balansera ett sånt där labyrintspel, fast med fler handtag bara.
Vad ger dessa två syner på kunskap för konsekvenser i den praktiska verkligheten, i t.ex skolans konkreta verksamhet?
Intressanta inlägg om: skola, skolan, utbildning, kunskap, pedagogik
Lärare vill inte bli professionella
Eller verkar åtminstone inte förstå hur de kan göra för att bli mer professionella. Framigenom skall jag mer grundligt förklara varför läraryrket aldrig helt kan bli lika professionaliserat som psykologer eller liknande yrkesgrupper. Här tänkte jag helt snabbt ta upp en aspekt av det hela, nämligen yrkesspråket.
En central del av alla yrken som gör, ens blygsamma, anspråk på professionalisering är förekomsten av ett yrkesspråk. Läkare har sitt språk, psykologer sitt etc. Ett yrkesspråk (som inte exakt är att jämställa med fackspråk) har till uppgift att strukturera och kodifiera den samlade kunskap som finns inom en yrkesgrupp. Ett kunskapsinstrument för yrkesgruppen kort och gott.
I läraryrket är yrkesspråket så gott som non-existent. Åtminstone ytterst sällsynt. Dessutom verkar lärare och blivande lärare i allmänhet inte särskilt intresserade av att ha med något yrkesspråk att göra. Många tenderar till att se det som att vi skall se saker för vad de är, finnas till i vardagen, i klassrummet. Allt ska vara konkret. Ingen idé att konstra till det.
Vad som inte inses av pedagoger med denna inställning är att yrkesspråket kan hjälpa till att förenkla deras arbete. Skrämmande ofta är det samma personer som för fram negativa åsikter om yrkesspråk som tycker att det är så stressigt i skolan, så mycket att göra och att det är sån skillnad på ungar nu jämfört med för bara tio år sedan.
Det är viktigt att inte fokusera på att ett yrkesspråk innehåller massa akademiska och abstrakta pedagogiska eller didaktiska termer, vilket det ofrånkomligen gör. Yrkesspråket handlar om att lyfta upp det konkreta innehållet i en situation/ett sammanhang för att sedan kunna applicera det på ett nytt sammanhang. Det handlar om att se samband och strukturer, att generalisera. Detta komplicerar inte läraryrket, det förenklar!
Det sparar enormt med tid och ansträngning och kraft att kunna se samband, att generalisera etc istället för att se varje situation som en ny situation som man måste möta igen och igen. Tid och kraft man kan använda till mycket roligare och mer givande arbetsuppgifter.
Intressanta inlägg om: skola, utbildning, läraryrket, lärare, yrkesspråk, profession, pedagogik
En central del av alla yrken som gör, ens blygsamma, anspråk på professionalisering är förekomsten av ett yrkesspråk. Läkare har sitt språk, psykologer sitt etc. Ett yrkesspråk (som inte exakt är att jämställa med fackspråk) har till uppgift att strukturera och kodifiera den samlade kunskap som finns inom en yrkesgrupp. Ett kunskapsinstrument för yrkesgruppen kort och gott.
I läraryrket är yrkesspråket så gott som non-existent. Åtminstone ytterst sällsynt. Dessutom verkar lärare och blivande lärare i allmänhet inte särskilt intresserade av att ha med något yrkesspråk att göra. Många tenderar till att se det som att vi skall se saker för vad de är, finnas till i vardagen, i klassrummet. Allt ska vara konkret. Ingen idé att konstra till det.
Vad som inte inses av pedagoger med denna inställning är att yrkesspråket kan hjälpa till att förenkla deras arbete. Skrämmande ofta är det samma personer som för fram negativa åsikter om yrkesspråk som tycker att det är så stressigt i skolan, så mycket att göra och att det är sån skillnad på ungar nu jämfört med för bara tio år sedan.
Det är viktigt att inte fokusera på att ett yrkesspråk innehåller massa akademiska och abstrakta pedagogiska eller didaktiska termer, vilket det ofrånkomligen gör. Yrkesspråket handlar om att lyfta upp det konkreta innehållet i en situation/ett sammanhang för att sedan kunna applicera det på ett nytt sammanhang. Det handlar om att se samband och strukturer, att generalisera. Detta komplicerar inte läraryrket, det förenklar!
Det sparar enormt med tid och ansträngning och kraft att kunna se samband, att generalisera etc istället för att se varje situation som en ny situation som man måste möta igen och igen. Tid och kraft man kan använda till mycket roligare och mer givande arbetsuppgifter.
Intressanta inlägg om: skola, utbildning, läraryrket, lärare, yrkesspråk, profession, pedagogik
Sao Tome & Principe får skulderna avskrivna!
Sao Tome & Principes finansminister, Maria dos Santos Torres, meddelade i förra veckan parlamentet om att hon fått ett fax från Världsbanken som slår fast att 90 % av landets skulder avskrivs i enlighet med the Heavily Indebted Poor Countries Initiative. Detta för att man lyckats utöva "good governance and maintaining a stable economy".
Enligt Världsbanken har Sao Tome & Principe "met all the triggers aimed at maintaining macroeconomic stability, ensuring commitment to the national poverty strategy, strengthening public expenditure management, raising the quality of education, improving health outcomes and fighting malaria".
Santos Torros menar att regeringen nu skall satsa skuldåterbetalningarna på sociala program och utrikesministern Carlos Gustavos dos Anjos menar att man skall fortsätta förhandla med långivarländer om ytterligare avskrivningar.
Världsbanken slår också fast att landet nu, förutom makroekonomisk stabilitet, måste satsa på bl.a. strukturella reformer och att diversifiera ekonomin. Kan någon ekonomikunnig förklara om det faktum att man diversifierar sin ekonomi nödvändigtvis måste betyda att man inte satsar på sina komparativa fördelar? Handlar det hela tiden om en balansgång mellan att ha en diversifierad ekonomi samtidigt som man specialiserar?
Intressanta inlägg om: Sao Tome & Principe, ekonomi, världsbanken, utveckling, skuldavskrivning, samhälle, politik
Enligt Världsbanken har Sao Tome & Principe "met all the triggers aimed at maintaining macroeconomic stability, ensuring commitment to the national poverty strategy, strengthening public expenditure management, raising the quality of education, improving health outcomes and fighting malaria".
Santos Torros menar att regeringen nu skall satsa skuldåterbetalningarna på sociala program och utrikesministern Carlos Gustavos dos Anjos menar att man skall fortsätta förhandla med långivarländer om ytterligare avskrivningar.
Världsbanken slår också fast att landet nu, förutom makroekonomisk stabilitet, måste satsa på bl.a. strukturella reformer och att diversifiera ekonomin. Kan någon ekonomikunnig förklara om det faktum att man diversifierar sin ekonomi nödvändigtvis måste betyda att man inte satsar på sina komparativa fördelar? Handlar det hela tiden om en balansgång mellan att ha en diversifierad ekonomi samtidigt som man specialiserar?
Intressanta inlägg om: Sao Tome & Principe, ekonomi, världsbanken, utveckling, skuldavskrivning, samhälle, politik
Så länge det finns ungar så finns det hopp?
Förra veckan satt jag och spelade Mix Max med ett gäng 6-7-åringar. Ni vet Mix Max, spelet där man skall samla olika kort med kroppsdelar för att få ihop en hel sjörövare, hockeyspelare, sjuksköterska eller whatever. Jag var inte helt med på reglerna från början men det visade sig att det inte fanns något som reglerade handel mellan deltagarna överhuvudtaget. Därför tradades det friskt hela tiden.
Jag blev lätt perplex när vissa av deltagarna började göra byten som var uppenbart korkade, som de inte tjänade det minsta på. Till en början ifrågasatte jag givetvis deras konstiga affärer. Dock skulle det visa sig att de motiverade sina bytesaffärer med att "jag har ju redan två fulla figurer, hon har ju ingen".
Vem fan är jag att hetsa barn att konkurrera för att spela ut sin kamrater när de helt klart vill att alla skall lyckas? Jag slutade ifrågasätta och lät barnen sköta sin byteshandel ifred. Det slutade med att alla hade åtminstone ett par kompletta figurer vid spelets slut. Fint!
Intressanta inlägg om: barn, frihandel, konkurrens, Mix Max, byteshandel
Jag blev lätt perplex när vissa av deltagarna började göra byten som var uppenbart korkade, som de inte tjänade det minsta på. Till en början ifrågasatte jag givetvis deras konstiga affärer. Dock skulle det visa sig att de motiverade sina bytesaffärer med att "jag har ju redan två fulla figurer, hon har ju ingen".
Vem fan är jag att hetsa barn att konkurrera för att spela ut sin kamrater när de helt klart vill att alla skall lyckas? Jag slutade ifrågasätta och lät barnen sköta sin byteshandel ifred. Det slutade med att alla hade åtminstone ett par kompletta figurer vid spelets slut. Fint!
Intressanta inlägg om: barn, frihandel, konkurrens, Mix Max, byteshandel
Nato-övning på min balkong...
Nåja, inte riktigt, men nästan. I Maj skall Nato, med 43 fartyg från 14 länder, ha en övning en kilometer från min lägenhet. Get your filthy hands off my island!!
Är frihandel målet eller medlet?
Fackliga företrädare i Brasilien, Indien och Sydafrika och åtta andra länder uttrycker oro för att deras ledare skall byta sänkningar i sina industritullar mot att USA och Europa skall sänka sina jordbrukstullar. Vilket de tror blir ett hårt slag mot sysselsättningen inom industrin i utvecklingsländerna. (Dock, är Brasilien, Indien och Sydafrika att se som u-länder anymore? NIC-länder?)
Jag antar att utveckling, i form av industrialisering, teknologisering etc är något slags mål för utvecklingsländer. Tittar vi tillbaks ett par år på de länder som industrialiserats i den s.k. andra fasen av industrialisering så har de inte anammat nyliberala ideér, även om man också liberaliserat ekonomin så har statliga interventioner och tullmurar spelat en viktig roll för dessa länder då de försökt skydda sin nyfödda industrialisering.
Alltså, frihandel är inte nödvändigtvis den enda vägen till utveckling. Men det ligger ju ett inneboende värde i frihandel. Alla är väl i den bästa av världar för att länder, regioner, företag och individer skall kunna handla fritt med varandra? Nyliberaler vill hävda att frihandel är medlet för att nå målet (utveckling).
Men frihandel är väl också ett mål i sig? Men uppenbarligen är det ju inte bara liberaliseringar och frihandel som gynnat utvecklingsländer. Vad är medlet och vad är målet och går de att skilja från varandra i allt för stor utsträckning? Går det att nå målet med frihandel utan att idka frihandel (dvs upprätta tullmurar och använda statliga inverventioner för att skapa utveckling)?
Äh, förvirringen är som vanligt monumental.
Intressanta inlägg om: ekonomi, utveckling, u-länder, politik, samälle, frihandel, tullmurar, protektionism
Jag antar att utveckling, i form av industrialisering, teknologisering etc är något slags mål för utvecklingsländer. Tittar vi tillbaks ett par år på de länder som industrialiserats i den s.k. andra fasen av industrialisering så har de inte anammat nyliberala ideér, även om man också liberaliserat ekonomin så har statliga interventioner och tullmurar spelat en viktig roll för dessa länder då de försökt skydda sin nyfödda industrialisering.
Alltså, frihandel är inte nödvändigtvis den enda vägen till utveckling. Men det ligger ju ett inneboende värde i frihandel. Alla är väl i den bästa av världar för att länder, regioner, företag och individer skall kunna handla fritt med varandra? Nyliberaler vill hävda att frihandel är medlet för att nå målet (utveckling).
Men frihandel är väl också ett mål i sig? Men uppenbarligen är det ju inte bara liberaliseringar och frihandel som gynnat utvecklingsländer. Vad är medlet och vad är målet och går de att skilja från varandra i allt för stor utsträckning? Går det att nå målet med frihandel utan att idka frihandel (dvs upprätta tullmurar och använda statliga inverventioner för att skapa utveckling)?
Äh, förvirringen är som vanligt monumental.
Intressanta inlägg om: ekonomi, utveckling, u-länder, politik, samälle, frihandel, tullmurar, protektionism
Roger Waters är så jävla bra....
Kan inte låta bli att nörda iväg lite. Inte så lite heller. När jag lyssnade på Roger Waters låt Perfect sense slogs jag av att han måste vara en av de häftigaste och bästa låtskrivarna ever. En underbar text! Låten finns på skivan Amused to death som handlar om hur mänskligheten blir amused to death med massmedias bevakning av krig som underhållning som det allra sjukaste uttrycket. Till texten:
The monkey sat on a pile of stones
And stared at the broken bone in his hand
And the strains of a Viennese quartet
Rang out across the land
The monkey looked up at the stars
And thought to himself
Memory is a stranger
History is for fools
And he cleaned his hands
In a pool of holy writing
Syftar på hur mänskligheten gled in på denna destruktiva bana. Med apan som allerstädes närvarande metafor för mänskligheten, inkapabel att lära av historien. Apan tvättar sina blodiga händer i de religiösa skrifterna, alltså, har du gud på din sida har du alltid rena händer. Med tydlig passning till diverse presidenter som enligt egen utsago haft gud på sin sida...
Turned his back on the garden
And set out for the nearest town
Hold on hold on soldier
When you add it all up
The tears and the marrowbone
There's an ounce of gold
And an ounce of pride in each ledger
Om krigets natur. An ounce of gold and an ounce of pride...
And the Germans killed the Jews
And the Jews killed the Arabs
And the Arabs killed the hostages
And that is the news
And is it any wonder
That the monkey's confused
Sammanfattar nittonhundratalet...
He said Mama Mama
The President's a fool
Why do I have to keep reading
These technical manuals
And the joint chiefs of staff
And the brokers on Wall Street said
Don't make us laugh
You're a smart kid
Time is linear
Memory is a stranger
History is for fools
Man is a tool in the hands
Of the great God Almighty
Det amerikanska militärindustriella komplexet parat med totalt förakt för lärdom av historien och personlig ansvarslöshet. Apan är bara ett verktyg i guds händer.
And they gave him command
Of a nuclear submarine
And sent him back in search of
The Garden of Eden
I början av låten (läs mänskligheten) lämnar apan the garden of eden, idag är han på väg tillbaka. Medelst en kärnvapenbestyckad u-båt. Syftar också mer konkret på mellanöstern.
Scenariot i resten av låten är en stor idrottsarena, där u-båten matchas mot en oljeplattform. Krig som underhållning.
Little black soul departs in perfect focus
Prime time fodder for the News at Nine
Darling is the child warm in the bed tonight
Vi sitter hemma och kollar matchen på TV.
Hi everybody I'm Marv Albert
And welcome to our telecast
Coming to you live from Memorial Stadium
It's a beautiful day
And today we expect a sensational matchup
But first our global anthem:
Can't you see
It all makes perfect sense
Expressed in dollars and cents
Pounds shillings and pence
Can't you see
It all makes perfect sense
Kommentatorn (Marv Albert, sportkommentator, - känd som "the voice of NBA") introducerar exalterat matchen och vår globala nationalsång. Räknar du i pengar så är det klart att vad som helst makes perfect sense. Matchen fortsätter, u-båten spränger skiten ur oljeriggen och alla som hejade på det vinnande laget är lyckliga och förenas i den globala refrängen...
Något år eller två efter att Waters skrev den här låten invaderade USA Irak. Amerikanerna satt hemma och såg det första tv-kriget levereras live till deras vardagsrum. Som underhållning. Med reklampauser och hela skiten.
Vill du se och höra?
Intressanta inlägg om: musik, Roger Waters, krig, Amused to death
The monkey sat on a pile of stones
And stared at the broken bone in his hand
And the strains of a Viennese quartet
Rang out across the land
The monkey looked up at the stars
And thought to himself
Memory is a stranger
History is for fools
And he cleaned his hands
In a pool of holy writing
Syftar på hur mänskligheten gled in på denna destruktiva bana. Med apan som allerstädes närvarande metafor för mänskligheten, inkapabel att lära av historien. Apan tvättar sina blodiga händer i de religiösa skrifterna, alltså, har du gud på din sida har du alltid rena händer. Med tydlig passning till diverse presidenter som enligt egen utsago haft gud på sin sida...
Turned his back on the garden
And set out for the nearest town
Hold on hold on soldier
When you add it all up
The tears and the marrowbone
There's an ounce of gold
And an ounce of pride in each ledger
Om krigets natur. An ounce of gold and an ounce of pride...
And the Germans killed the Jews
And the Jews killed the Arabs
And the Arabs killed the hostages
And that is the news
And is it any wonder
That the monkey's confused
Sammanfattar nittonhundratalet...
He said Mama Mama
The President's a fool
Why do I have to keep reading
These technical manuals
And the joint chiefs of staff
And the brokers on Wall Street said
Don't make us laugh
You're a smart kid
Time is linear
Memory is a stranger
History is for fools
Man is a tool in the hands
Of the great God Almighty
Det amerikanska militärindustriella komplexet parat med totalt förakt för lärdom av historien och personlig ansvarslöshet. Apan är bara ett verktyg i guds händer.
And they gave him command
Of a nuclear submarine
And sent him back in search of
The Garden of Eden
I början av låten (läs mänskligheten) lämnar apan the garden of eden, idag är han på väg tillbaka. Medelst en kärnvapenbestyckad u-båt. Syftar också mer konkret på mellanöstern.
Little black soul departs in perfect focus
Prime time fodder for the News at Nine
Darling is the child warm in the bed tonight
Vi sitter hemma och kollar matchen på TV.
Hi everybody I'm Marv Albert
And welcome to our telecast
Coming to you live from Memorial Stadium
It's a beautiful day
And today we expect a sensational matchup
But first our global anthem:
Can't you see
It all makes perfect sense
Expressed in dollars and cents
Pounds shillings and pence
Can't you see
It all makes perfect sense
Kommentatorn (Marv Albert, sportkommentator, - känd som "the voice of NBA") introducerar exalterat matchen och vår globala nationalsång. Räknar du i pengar så är det klart att vad som helst makes perfect sense. Matchen fortsätter, u-båten spränger skiten ur oljeriggen och alla som hejade på det vinnande laget är lyckliga och förenas i den globala refrängen...
Något år eller två efter att Waters skrev den här låten invaderade USA Irak. Amerikanerna satt hemma och såg det första tv-kriget levereras live till deras vardagsrum. Som underhållning. Med reklampauser och hela skiten.
Vill du se och höra?
Intressanta inlägg om: musik, Roger Waters, krig, Amused to death
För tidigt att förkasta beroendeteorin?
När jag lyfte fram Galtungs beroendeteori och försökte förankra den i verkligheten fick jag i kommentarsfältet kritik av Francophobe som menade det faktum att det finns ökande syd-syd interaktioner inte betyder att man eftersträvar ett minskat utbyte med nord.
Det kan förvisso vara sant. Men kanske är det så att länderna i syd (periferistaterna med Galtungs begrepp) väljer att söka andra alternativ eftersom de inte upplever utbytet med länderna i nord (centrumstaterna) som givande. På bloggen Viamag.net menas att t.ex. USA´s roll som centrumstat ifrågasätts allt mer; latinamerikanerne begynner med multinasjonale forbindelser, der USA settes på sidelinjen. Chavez i Venezuela har sett denne muligheten, og bruker oljepenger for å bygge dette nettverket kraftigere i opposisjon til USA. Og USA mister grepet.
...også i forhold til den muslimske verden ser vi det samme mønsteret. Islamske stater lager nettverk seg imellom, og binder bånd som er sterkere enn båndene til USA.
Om detta är positivt eller negativt för utvecklingsländerna återstår väl att se, men jag tror att det är lite för tidigt att slänga Galtungs teori åt sidan. Därmed inte sagt att hela världen till hundra procent passar in i en teoretisk modell.
(I´m sorry for the clipshow.....I got stories for years...)
Intressanta inlägg om: galtung, beroendeteori, USA, ekonomi, samhälle, politik
Det kan förvisso vara sant. Men kanske är det så att länderna i syd (periferistaterna med Galtungs begrepp) väljer att söka andra alternativ eftersom de inte upplever utbytet med länderna i nord (centrumstaterna) som givande. På bloggen Viamag.net menas att t.ex. USA´s roll som centrumstat ifrågasätts allt mer; latinamerikanerne begynner med multinasjonale forbindelser, der USA settes på sidelinjen. Chavez i Venezuela har sett denne muligheten, og bruker oljepenger for å bygge dette nettverket kraftigere i opposisjon til USA. Og USA mister grepet.
...også i forhold til den muslimske verden ser vi det samme mønsteret. Islamske stater lager nettverk seg imellom, og binder bånd som er sterkere enn båndene til USA.
Om detta är positivt eller negativt för utvecklingsländerna återstår väl att se, men jag tror att det är lite för tidigt att slänga Galtungs teori åt sidan. Därmed inte sagt att hela världen till hundra procent passar in i en teoretisk modell.
(I´m sorry for the clipshow.....I got stories for years...)
Intressanta inlägg om: galtung, beroendeteori, USA, ekonomi, samhälle, politik
I den borgerliga bloggosfären
USA´s invasion av Irak har kostat en 600 000 liv i runda slängar. Demokratifixandet gick åt helvete och istället för att lära av sina misstag planerar man att ta nya tag i Iran. Nice. Hur mycket uppmärksamhet får detta i den borgerliga delen av bloggosfären? Inte särskilt mycket. 600 000 irakiska liv är inte så förbannat intressant.
En halvrund gammal proggare med helrunda glasögon ploinkar på gitarren vid en manifestation anordnad av obskyra, halvsekteristiska klubbar för inbördes ideologisk beundran. Då jävlar rycker de borgerliga ut med OLA-ambulanser, piketbussar med kravallutrustning och hela skiten. Sirenerna tjuter i högan sky.
Ibland går det inte att låta blir att fnittra lite åt bristen på proportioner i politikens anko el dammo...
Intressanta inlägg om: kuba, wiehe, usa, irak, politik, bloggar, bloggosfären
En halvrund gammal proggare med helrunda glasögon ploinkar på gitarren vid en manifestation anordnad av obskyra, halvsekteristiska klubbar för inbördes ideologisk beundran. Då jävlar rycker de borgerliga ut med OLA-ambulanser, piketbussar med kravallutrustning och hela skiten. Sirenerna tjuter i högan sky.
Ibland går det inte att låta blir att fnittra lite åt bristen på proportioner i politikens anko el dammo...
Intressanta inlägg om: kuba, wiehe, usa, irak, politik, bloggar, bloggosfären
Hundra höjdare - vad vill Filip och Fredrik?
Tittade ni också på det första avsnittet av Hundra höjdare igår? Jag tillhör dem som älskar ironisk namedroppar- och referenshumor och har därför skrattat gott åt Filip och Fredriks program många gånger.
Men från förra säsongen så har Hundra Höjdare-konceptet gått ut på att besöka människor som av olika anledningar ses som "original". Det har alltså skett ett byte från händelser till personer. Trenden från förra säsongen håller i sig, jag blir inte säker på om Filip och Fredrik gör varma, deltagande och humoristiska porträtt av egensinniga människor eller om de ägnar sig åt drift och förnedring med och av mindre bemedlade människor.
Har tidigare funderat på humorparets totala brist på moral i allt de företar sig. De finns inga värden värda att försvara överhuvudtaget, vilket gör att jag till slut stör mig på dem. Jag har sett dem skrattar rått åt Günther Wallraff (nåja, alla journalister behöver ju inte ta jobb i en gruva i fyra år för att fixa en story) och driva raljant med någon som ägnat sitt liv åt att bekämpa apartheid.
Visst, det ska vi ju kunna göra. Det skall gå att driva med allt, det är jag den första att skriva under på. Men när jag inte vet vad som är på låtsas och på riktigt så blir jag förvirrad.
Intressanta inlägg om : massmedia, media, humor, nöje, tv
Men från förra säsongen så har Hundra Höjdare-konceptet gått ut på att besöka människor som av olika anledningar ses som "original". Det har alltså skett ett byte från händelser till personer. Trenden från förra säsongen håller i sig, jag blir inte säker på om Filip och Fredrik gör varma, deltagande och humoristiska porträtt av egensinniga människor eller om de ägnar sig åt drift och förnedring med och av mindre bemedlade människor.
Har tidigare funderat på humorparets totala brist på moral i allt de företar sig. De finns inga värden värda att försvara överhuvudtaget, vilket gör att jag till slut stör mig på dem. Jag har sett dem skrattar rått åt Günther Wallraff (nåja, alla journalister behöver ju inte ta jobb i en gruva i fyra år för att fixa en story) och driva raljant med någon som ägnat sitt liv åt att bekämpa apartheid.
Visst, det ska vi ju kunna göra. Det skall gå att driva med allt, det är jag den första att skriva under på. Men när jag inte vet vad som är på låtsas och på riktigt så blir jag förvirrad.
Intressanta inlägg om : massmedia, media, humor, nöje, tv
Mer Disneyfilm i skolan!
"...it is crucial that the realm of popular culture that Disney increasingly uses to teach values and sell goods be taken seriously as a site of learning and contestation, especially for children."
Om borgerliga politiker som Leijonborg och Björklund får mig att vilja lägga ner läraryrket så är det snubbar som den ovan citerade Henry A. Giroux som får mig att vilja fortsätta. Visst skall vi ha mer Disneyfilm i skolan! I en artikel som skrevs för en sisådär 12 år sedan går Giroux igenom, om än ganska ytligt, ett par av Disneys storfilmer.
Han påpekar bland annat angående Lilla sjöjungfrun och Lejonkungen att:
"the female characters are constructed within narrowly defined gender roles. All of the female characters in these films are ultimately subordinate to males, and define their sense of power and desire almost exclusively in terms of dominant male narratives."
och:
"While children might be delighted by Ariel's teenage rebelliousness, they are strongly positioned to believe in the end that desire, choice, and empowerment are closely linked to catching and loving handsome men."
Giroux fortsätter med etnicitetsstereotyper i filmen Alladin:
"the film's opening song, "Arabian Nights," begins its depiction of Arab culture with a decidedly racist tone. The lyrics of the offending stanza states: "Oh I come from a land-From a faraway place-Where the caravan camels roam. Where they cut off your ear-If they don't like your face. It's barbaric, but hey, it's home." In this characterization, a politics of identity and place associated with Arab culture magnifies popular stereotypes already primed by the media through its portrayal of the Gulf War. Such racist representations are further reproduced in a host of supporting characters who are portrayed as grotesque, violent, and cruel."
Tja, det var några exempel. Istället för att lämna Disneyfilmerna därhän med motiveringen att det är kommersiellt skräp så borde vi ta upp handsken och anta utmaningen. Det finns massvis med spännande, givande diskussioner om vi använder filmerna på rätt sätt.
Detta är inte bara riktat till lärare, utan även till föräldrar såklart. Lämna inte era barn ensamma inför en Disneyfilms budskap. De är inte alls för unga. Det går alldeles utmärkt att prata genus och etnicitet med en fyraåring, det handlar bara om att hitta de rätta infallsvinklarna.
Nej, detta är ingen världsomspännande storma-bastiljen-revoluzione. Det handlar om att så frön. In med dvd´n och kör så det ryker!
Intressanta inlägg om: utbildning, skola, disney, Henry A Giroux, samhälle, predagogik, genus, etnicitet
Om borgerliga politiker som Leijonborg och Björklund får mig att vilja lägga ner läraryrket så är det snubbar som den ovan citerade Henry A. Giroux som får mig att vilja fortsätta. Visst skall vi ha mer Disneyfilm i skolan! I en artikel som skrevs för en sisådär 12 år sedan går Giroux igenom, om än ganska ytligt, ett par av Disneys storfilmer.
"the female characters are constructed within narrowly defined gender roles. All of the female characters in these films are ultimately subordinate to males, and define their sense of power and desire almost exclusively in terms of dominant male narratives."
och:
"While children might be delighted by Ariel's teenage rebelliousness, they are strongly positioned to believe in the end that desire, choice, and empowerment are closely linked to catching and loving handsome men."
Giroux fortsätter med etnicitetsstereotyper i filmen Alladin:
"the film's opening song, "Arabian Nights," begins its depiction of Arab culture with a decidedly racist tone. The lyrics of the offending stanza states: "Oh I come from a land-From a faraway place-Where the caravan camels roam. Where they cut off your ear-If they don't like your face. It's barbaric, but hey, it's home." In this characterization, a politics of identity and place associated with Arab culture magnifies popular stereotypes already primed by the media through its portrayal of the Gulf War. Such racist representations are further reproduced in a host of supporting characters who are portrayed as grotesque, violent, and cruel."
Tja, det var några exempel. Istället för att lämna Disneyfilmerna därhän med motiveringen att det är kommersiellt skräp så borde vi ta upp handsken och anta utmaningen. Det finns massvis med spännande, givande diskussioner om vi använder filmerna på rätt sätt.
Detta är inte bara riktat till lärare, utan även till föräldrar såklart. Lämna inte era barn ensamma inför en Disneyfilms budskap. De är inte alls för unga. Det går alldeles utmärkt att prata genus och etnicitet med en fyraåring, det handlar bara om att hitta de rätta infallsvinklarna.
Nej, detta är ingen världsomspännande storma-bastiljen-revoluzione. Det handlar om att så frön. In med dvd´n och kör så det ryker!
Intressanta inlägg om: utbildning, skola, disney, Henry A Giroux, samhälle, predagogik, genus, etnicitet
Rebel code
Aldrig får man vara glad....
En något sen kommentar, har inte orkat. Men ändå. Så fort man ger lite beröm till alliansens skolpolitik så kommer de med ytterligare klantskallerier. Som ni säkert redan vet vill utbildningsministerdregelmaestro-Leijonborg att svårare matematik och språk skall ges extra vikt vid betygsättning, så att elever som läser detta lättare kan komma in på högskolan.
I vilka miljöer kommer elever att läsa svårare matematik och mer språk? Främst inom de teoretiska programmen givetivis. Vilka elever kommer således sållas in i fållorna där inga bonuspoäng ges? De som väljer de praktiska, yrkesinriktade, linjerna. Gymnasievalet görs när kidsen är 15! Hör ni Fjodor? Det gör jag.
Detta sker samtidigt med snacket om att uppvärdera yrkesutbildningarna? Vadå uppvärdera? Det är sånt jävla skitsnack. Uppenbarligen är det ju de teoretiska ämnena som ger bonuspoäng.
Leijonborg och Björklund, ni får mig att vilja sluta som lärare. Fan ta er.
Intressanta inlägg om: skola, utbildning, samhälle, alliansen, politik, leijonborg, björklund
I vilka miljöer kommer elever att läsa svårare matematik och mer språk? Främst inom de teoretiska programmen givetivis. Vilka elever kommer således sållas in i fållorna där inga bonuspoäng ges? De som väljer de praktiska, yrkesinriktade, linjerna. Gymnasievalet görs när kidsen är 15! Hör ni Fjodor? Det gör jag.
Detta sker samtidigt med snacket om att uppvärdera yrkesutbildningarna? Vadå uppvärdera? Det är sånt jävla skitsnack. Uppenbarligen är det ju de teoretiska ämnena som ger bonuspoäng.
Leijonborg och Björklund, ni får mig att vilja sluta som lärare. Fan ta er.
Intressanta inlägg om: skola, utbildning, samhälle, alliansen, politik, leijonborg, björklund
