Olika världar – olika epistemologier

I olika världar, såväl tidsliga som rumsliga, existerar det olika trossystem som handlar om hur vi ser på kunskap om världen utifrån en viss kunskapssyn, eller epistemologi. Frågor som rör hur vi vet, eller kan veta, någonting eller ingenting om den här världen är epistemologiska frågor. Detta till skillnad från ontologiska frågor som rör hur världen är, vad en människa är etc.

Filosofen Gregory Bateson menar att vi tenderar att blanda ihop ontologi med epistemologi. Med detta menar han att vi inte skiljer på våra kunskaper om världen och hur världen är. Detta gör att våra kunskaper om världen bekräftar sig själva genom att vara sina egna förutsättningar. Våra kunskaper om världen blir självvaliderande. Genom historien har det funnits flera trossystem vari kunskapen validerat sig själv.

Den klassiska grekiska epistemologiska självvalideringen låg i logiken. Kunskapen var säkerställd om den var logiskt och retoriskt framförd. Vidare har det funnits en moralisk kunskapskod som validerades mot den absoluta sanningen given av Gud. Enkelt uttryckt: det man lärde sig var av Gud givet och eftersom gud finns, finns också hans sanningar.

Vi kan också tala om den reala epistemologiska självvalideringen vars validitet utgår ifrån den naturvetenskapliga observationen. Det finns också, och den växer sig starkare, en rationell ekonomisk epistemologisk självvalidering där kunskapen inte behöver valideras som kunskap utan får sitt värde utanför lärandet, som en bytesvara. Kunskapen valideras efter hur stort bytesvärde den har.

I samtliga dessa epistemologiska trossystem finns utrymme för förhandling och tolkning om kunskapens giltighet. Det har inte funnits några absoluta sanningar men det har funnits sanningar som inom sig haft förmågan att övertyga därför att de byggt på någon av dessa ovanstående uppfattningar om hur kunskap bildas. Din läxa blir att fundera över hur vår tids epistemologiska självvalidering ser ut, om den finns, och om vi i så fall kan bygga vidare mot något som kan röra sig utanför detta förhållande.

(Källa: Skolverkets interna rapport ”Läroplaner och kursplaner som styrinstrument” (2004). Finns på skolverkets publikationsdatabas)



Bloggat: Christermagister, Metabolism, Heiti, Strötankar och sentenser



Intressant:, , , , , , , , , , , , , , , ,  

Kommentarer
Postat av: Heiti Ernits

Ja, här finns det mycket intressant att bygga vidare på. Har diskuterat de "neomaterialistiska" tankarna med en lärare - och denna emistemologiska ansats får en hel del intressanta konsekvenser på lärare och pedagogik.



(Vi har diskuterat det neomaterialistiska perspetivet ett tag nu och därför är han inte helt obekant med de tankarna)



Bla. hur bedömmer (mäter) man kunskap i detta perspektiv? För precis som Bateson säger så är kunskap inte en "isolerad" företeelse "inuti" en elev. Utan kunskap skulle ju kunnas jämföras med en ekologi - tankar som flödar mellan människor/ting/kultur, smittas, replikeras, katalyseras, förstärks, 'blockeras' osv.



Bland annat upplevde han att kunskapen är högst situerad och relativ: beroende vilka människor som samverkar, miljö, lärarens subjektivitet osv. osv.

Dvs. släppa helt tanken på kunskap någonting universiellt som förmedlas "objektivt" mellan lärare och elev: som det sen går att sätta en siffra (eller en bokstav) på.



Det är ju rätt intressant, för egentligen är ju betygssystemet helt orelevant i detta pespekvit...

2008-11-17 @ 15:14:21
URL: http://heiti.blogspot.com
Postat av: Björn

Heiti: Förklara gärna lite mer om begreppet neomaterialism!



Annars är jag nog helt med dig. Den mer postmoderna epistemologiska ansatsen är inte mätbar på vårt gängse moderna sätt.

2008-11-18 @ 12:45:43
URL: http://bjohannesson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0