Delanda, militären och skolan
En av människans populäraste sysselsättningar är krig. Om vi ska tro filosofen Manuel Delanda har också den militära utvecklingen spelar stor roll för samhällets utveckling i övrigt. Det kan vara spännande att spekulera lite fritt utifrån detta för att kanske bättre förstå skolans utveckling.
I War in the age of intelligent machines visar Delanda på hur arméer, med början på 1500-talet på initiativ av den holländske Prins Maurice av Nassau, började samordna sina rörelser genom att dela in stridsmomentet i små separata moment som sedan repeterades i drillövningar. ”…the creation of an esprit de corpes in the heterogeneous mass of vagabonds…”, som Delanda uttrycker det. Detta kom sedan att utvecklas i den produktionsform vi kallar taylorism, fordism, eller löpande-band-principen.
Den svenska skolan växte fram i urbaniseringens kölvatten, där folkskolan uppstod som ett sätt att disciplinera en befolkning i en tid av social förändring. I skolan satt elever på rad och repeterade det läraren sagt eller skrivit på tavlan i drillövningar liknande de holländska infanteristernas. Även här handlade det om ”…the creation of an esprit de corpes in the heterogeneous mass of vagabonds…”.
Några sekel senare växer det inom militären fram vad som kallas Artificial Intelligence. Dvs datorer som på egen hand inte bara skall kunna avgöra när, var och hur fiender skall angripas utan också utföra själva angreppet. Det är ett sätt att frigöra sig från den mänskliga faktorn.
En liknande utveckling går att skönja inom skolan. Främst i USA, men även i Sverige, läggs nu mer och mer fokus på standardiserade tester. Standardiserade tester består av flervalsfrågor som kan rättas av en dator. Det utesluter den mänskliga faktorn och ”lärarsäkrar” kunskapsbedömningen. Detta är en utveckling som kommer att accelerera när elever ses som kunder till skolan som ”köper” en utbildning som sålts till dem. Då kan betygen och utbildningen inte hängas upp på något så osäkert som levande lärare.
Inatt åker jag iväg till Kuba i två veckor för mitt första, men förhoppningsvis inte sista, studiebesök i ett annat utbildningsystem . Det skall bli otroligt spännande, jag återkommer med reflektioner. /Björn
Intressant: skola, skolan, utbildning, utbildningssystem, utbildningspolitik, politik, samhälle, Delanda, krig, militären, historia
Världens mest pedagogiska leksak...
SVT visade häromdagen hur brittiska professorer och psykologer rankade de mest pedagogiska leksakerna. De leksaker som i högst utsträckning stimulerade barns intellekt och fantasi. Ett antal leksaksföretag hade fått skicka in sina bästa bidrag, med alltifrån racerbilar till självläsande böcker.
På andra plats kom en uppsättning med stapelbara plastburkar i olika färger och storlekar. På första plats kom alltså klassikern Lego. Det viktiga med leksakerna är att de är "open-ended", dvs att det finns många olika lösningar och förklaringar till hur leksaken kan fungera. En racerbil kan säkert vara lika rolig, men den ger inte lika många möjliga kopplingar och den är därmed inte lika stimluerande för intellekt och fantasi.
Utformningen av skolan och den kunskapssyn som växer fram däri är dock inte en fråga om hönan eller ägget. Det är inte en linjär orsak-verkanprocess utan både epistemologi och skolsystem samverkar och stärker varandra i en ömsesidig process.
Hallå där! Efter ett år av bloggtystnad får jag passa på att hälsa gamla och nya läsare välkomna. Jag är mycket angelägen om att skriva på en nivå som är greppbar för så många som möjligt. Är det något som är oklart så tveka inte på att kräva en förklaring. /Björn
Intressant: politik, skola, skolan, utbildning, förskolan, skolpolitik, skolutbildning, kunskap, epistemolog
